Compricer.se - Jämförelsetjänsten för privatekonomiCompricer.se - Jämförelsetjänsten för privatekonomi
Logga inBli medlem

Anders Andersson

Compricer.se hjälper dig att förbättra din privatekonomi. Vår krönikör Anders Andersson har hållit på med det i över 25 år. I tidningar, radio och TV ger han ständigt privatekonomiska råd. Han har nu slutat på Privata Affärer och startat en egen tidning för småföretagare - Driva Eget (www.driva-eget.se), som han är chefredaktör för. Han skriver om privatekonomi ett par gånger i månaden här i sin krönika på Compricer.se.

Fråga experterna

Har du frågor kring din privatekonomi? Fråga en av våra experter!

Fråga nu

Elisabeth
Hedmark

Anders arkiv

2009

Juni

Maj

April

Mars

Februari

Januari

December

November

Oktober

September

Augusti

Juli

Juni

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Länkar

Du kan få en halv miljon extra i PPM-pengar - 2009-06-12

Jag fick en fråga om PPM-sparandet häromdagen.- Är det verkligen någon poäng med att välja fonder. Det handlar väl inte om så mycket pengar, sa 30-åringen som ringde.

Så resonerar många. Och PPM-myndigheten gör då inte mycket för att få folk att förstå hur viktigt och lönsamt det kan vara att ta tag i PPM-sparandet. Signalen från myndigheterna är i stället att det ska bli avgift för att byta, enligt ett nytt märkligt förslag.

Men för killen som ringde och alla andra vill jag gärna förklara hur mycket det kan betyda att välja rätt fond. Även om ingen vet säkert vilka fonder som är bäst kan man konstatera att fyra PPM-fonder av fem har varit bättre än Premiesparfonden som alla som inte är aktiva hamnar i.

De flesta har nästan 50 000 kr i PPM-fonder nu, och den som i dag är 30 har omkring 2 miljoner i pensionskapital när PPM-pengar år för år satts in. Om du lyckas föröka dina pengar en enda procent bättre än genomsnittet varje år kan du öka detta kapital med 400 000-500 000 kr.

En 30-åring med i dag 50 000 kr i PPM-pengar och 30 000 kr i månadslön får ihop 1,6 miljoner på 65-årsdagen om 9 000 kr tillkommer varje år och avkastningen blir 6 procent per år i genomsnitt. Om avkastningen i stället blir 7 procent blir det 2 050 000 kr. Vid 8 procent blir det hela 2,6 miljoner.

Så mycket slår ränta-på-räntaeffekten för den som är aktiv eller med experthjälp och/eller rätt timing lyckas bra.

Har det vänt uppåt nu? - 2009-05-08

Aktieindex har i år fram till i maj gått upp med över 20 procent, och det kommer nu flera positiva tecken på att ekonomin vänder uppåt. Men frågan är om det är en stabil vändning?

Att börsen går upp så kraftigt är ett positivt tecken. Börsen brukar ligga 6-10 månader före den verkliga vändningen av ekonomin.

Men uppgången kan också förklaras som en reaktion på den extrema nedgång som varit. En annan förklaring är att alternativet ränteplacering nu knappast ger någon avkastning alls. Vi vet också att börsen överreagerar både uppåt och nedåt.

Så vi kan inte vara säkra på att börsuppgången fortsätter. Det avgörande är hur det går med konjunkturen. Det finns tecken på en vändning, men inte särskilt stora:

  • I USA, där allting började, kommer ny statistik som tyder på en svag vändning uppåt. BNP minskade mindre första kvartalet än det sista i fjol, men nedgången är ändå 6,1 procent. Den privata konsumtionen har börjat stiga, och växte med 2,2 procent under första kvartalet.
  • I Kina och andra tillväxtländer, som är världens nya stora draglok, finns också positiva tecken. Sedan mängder av fabriker tvingats slå igenom och arbetslösheten vuxit kraftigt har det nu satts igång nya arbeten med att förbättra den dåliga infrastrukturen genom att till exempel bygga vägar. 
  • I Sverige ökar antalet konkurser inte längre lika mycket längre - med 34 procent under april jämfört med samma månad förra året. För mars var den siffran 85 procent.
  •  Antalet varsel i april var färre än i mars och betydligt färre än i höstas, när det var ca 20 000 i månaden. Men sysselsättningen fortsätter i fel riktning, och i april varslades 13 000 svenskar.
  • Inköpschefsindex steg under april. Även index som mäter orderstockar och exportefterfrågan steg i april jämfört med mars, men från låg nivå.
Men bankernas problem är inte över, och de ljusglimtar vi ser förändrar inte den negativa trenden mot ökad svensk arbetslöshet. Efterfrågan på svenska exportprodukter är fortfarande svag.

Fler åtgärder för att ta Sverige ur lågkonjunkturen är därför förmodligen på väg, och enligt det nu offentliggjorda protokollet från senaste riksbanksmötet kan vi vänta oss ytterligare en räntesänkning nedåt.
Men statsminister Fredrik Reinfeldt är ändå pessimist:

- Jag ägnar mig inte åt att leta positiva tecken. Arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas negativt. I höstbudgeten finns ingert utrymme för kostsamma reformer. Nu handlar det om att spara så att vi undviker skattehöjningar, säger han.

Strunta i fyllnadbetalning i år - 2009-04-13

Mitt råd så här års brukar vara att du ska betala in extra skatt om du ser att du får kvarskatt när du deklarerat. Glöm denna fyllnadsinbetalning i år. Du slipper ränta om kvarskatten blir mindre än 30 000 kr.

Räntan som staten tar ut på kvarskatten efter deklarationen tas ut efter hur stor basräntan är - och den är beroende av statens upplåningskostnad. Denna kostnad avrundas nedåt till jämna heltal. Därför sattes den till noll från den 1 april.

Nu har finansminister Anders Borg sett tecken på att många struntar i att fyllnadsinbetala, därför vill han ändra lagen och sätta en lägsta räntegräns på 1,25 procent. Men endast på belopp över 30 000 kr, och inte förrän den 1 juni.

Mitt råd kring fyllnadsinbetalning i år ser därför ut så här:

  • Om du efter årets deklaration ser att du kommer att få en kvarskatt som är lägre än 30 000 kr är det bäst att vänta med att betala in den skatten till den 12 mars 2010.
  • Om du ser att du får en högre kvarskatt bör du betala den del som ligger över 30 000 kr om du har pengar tillgängliga och räknar med att få mindre än 1,8 procent i ränta på pengarna (1,25 procent ej avdragsgillt motsvarar 1,8 procent). Men du har ingen anledning att göra det före 1 juni.
  • Att låna till att fyllnadsinbetala lönar sig i princip inte. Men den 12 mars nästa år bör du betala skatteskulden, även om du måste låna till att göra det, eftersom ränta efter den dagen blir minst 15 procent.
Dessa råd gäller så länge basräntan ligger kvar på noll. Den kan komma att stiga senare i år. Då kan mina råd förändras, för så är det så ofta med skatteråd.

Därför är det nu bäst med ettårig sparränta - 2009-03-06

De flesta av storbankernas sparkonton har nu en ränta på mindre än en procent. Du kan faktiskt inte vänta dig mycket mer, eftersom pengarna ska lånas ut på en bolånemarknad där räntan ligger strax över två procent.
 
Så om du är ute efter ett sparkonto med bättre ränta måste du söka dig till de mindre etablerade kreditmarknadsbolagen som använder spararnas pengar till annat än bolån. Finanskrisen gör att dessa inte kan låna av storbankerna eller riksbanken. De måste då försöka få privatpersoner att  sätta in pengar på deras sparkonton.
 
Eftersom deras varumärken  är mindre kända än storbankernas måste de ge bra ränta för att locka till sig kunder. Den räntan ligger nu  mellan 3 och 4 procent – inte så dåligt med tanke på att reporäntan är 1 procent.
 
Akelius Spar omfattas inte av den statliga insättargarantin och måste därför ge högre ränta.
Hos nästan alla andra finns det statlig insättargaranti, som numera gäller upp till 500 000 kr och på konton med både rörlig och bunden ränta. Kolla på www.insattningsgarantin.se  om det finns insättargaranti där du funderar på att placera dina pengar.
 
Du kan välja mellan rörlig och bunden ränta. Bunden ränta på ett år ser nu ut att vara bäst.  Experterna är överens om att reporäntan sänks lite till, och då sjunker räntan på konton med rörlig  ränta.
 
Därför skulle jag i dag välja ettårskonto hos till exempel Capinordic, Svea Ekonomi och Blue Step i stället för hos till exempel Bank 2,  som har en ränta som visserligen är hög men snabbt  kan sänkas, eftersom den är rörlig.

Låt inte Anders Borg styra din ekonomi - 2009-02-12

Finansminister Anders Borg tog till hot när han intervjuades i Aktuellt under onsdagskvällen. Vad ska vi vanliga människor göra i detta krisläge, frågade programledaren:

-Konsumera mera, sa Borg.

Men ska vi inte spara om vi hotas av arbetslöshet, sa programledaren.

-Spara är inte bra för landet. Det är konsumtion som hjälper Sverige nu, svarade han.

Mitt bestämda råd är:

  • Låt inte Anders Borg styra hur du ska hantera din privatekonomi. När du funderar över om du ska konsumera, låna eller spara är det din ekonomi och inte landets som du naturligtvis främst ska ha i tankarna.
Onsdagens halvering av riksbanken reporänta från 2 till 1 procent är bra för både landets och låntagarnas ekonomi. Men tro inte att detta ska vara i evighet. När ekonomin vänder upp kommer räntan att höjas lika kraftigt som den nu har sänkts. Det var också ett budskap från riksbankschef Stefan Ingves i går.

Så om du frestas att nu rusa i väg och låna hejvilt kan det komma surt efteråt redan under nästa år när räntan väntas höjas igen.

Men om du har rörlig ränta och nu får kraftig sänkning av bostadskostnaden kan du naturligtvis gärna fira det med litet extra lyxkonsumtion till helgen.