Äntligen får jag stöd av Borg - 2008-10-31

Äntligen instämmer finansminister Anders Borg i vad jag sagt i åratal - bankerna har inte tillräckligt låg bolåneränta och bankkunderna måste bli bättre på att pruta ned den.

Efter regeringens bankgarantier har finansministern rätt att vara kaxig mot de nu så tilltuffsade bankerna.

- Det är viktigt att vi håller koll på bolåneräntan och ser till så att bankerna levererar tillräckliga sänkningar. Jag tycker att bankkunderna ska kontakta sina banker och kräva att de tar sitt ansvar och sänker boräntan mer, sa han under fredagen.

Det är glädjande att också Anders Borg nu äntligen tar ton mot banken. Följ hans uppmaning och spela ut bankerna mot varandra enligt de råd jag tidigare gett här på Compricer.

Borg är med rätta irriterad över att bankerna inte sänkt sina räntor lika mycket som den kraftiga sänkning av reporäntan, på totalt 1 procentenhet, som kommit från Riksbanken.

Nu när staten garanterar stabiliteten i lånen mellan bankerna kan bankerna inte längre skylla på höjda upplåningskostnader när de lånar av varandra. Bankerna själva försvarar sig naturligtvis mot Borgs angrepp och menar att de visst sänkt tillräckligt. De menar också att regeringens stabilitetsplan inte fått full verkningskraft ännu, och att därför är upplåningskostnaden fortfarande högre än normalt.

Men när Anders Borgs blandar in bankchefernas bonusar i debatten lär de har svårare att försvara sig - och i den frågan har Borg säkert hela svenska folket bakom sig:

- Är miljonbonusarna viktigare för bankerna än att de får ned räntorna? Enskilda personers miljoninkomster får inte hindra finansiell stabilitet, sa han när han läxade upp bankerna.

Riksbanken både skrämmer och glädjer oss - 2008-10-23

Dagens sänkning av reporäntan till 3,75 procent var både glädjande och skrämmande.

Glädjande därför att  den sänker räntekostnaden.

Skrämmande därför att sänkningen tyder på att riksbanken anser att Sveriges ekonomi är svag och att tillväxten avstannat. Trots att sänkningen var så stor som 0,5 procentenheter föll aktiekurserna. Räntesänkningar brukar ju normalt vara glada nyheter för börsen.

Riksbanken har som sin främsta uppgift att hålla inflationen kring 2 procent.  Eftersom inflationen nu är 4 procent  borde  riksbanken under normala förhållanden ha höjt och inte sänkt räntan. Men läget är nu långt ifrån normalt. Och riksbanken tycker nu att det är mycket viktigare att få fart på ekonomin än att stävja inflationen. Och med förväntad lågkonjunktur kommer förmodligen inflationen att sjunka ändå.

Därför sänkte riksbanken . Och den sänkingen kommer förmodligen att följas av fler.

Men sänkningarna är naturligtvis ett glädjebud för alla som har rörlig ränta. På kort tid har nu reporäntan sjunkit med 1 procentenhet. Men den rörliga räntan har inte sänkts alls så mycket. Nu när regeringens garantiprogram kommit måste räntan på lånen mellan bankerna sänkas.

Vi måste nu se till så att bankerna verkligen sänker. Kolla så att detta gäller också din rörliga boränta. Går den inte ned lika mycket som hos andra så flytta ditt lån. Det är enda sättet att visa makt mot bankerna.

Nu kan boräntan sänkas med 2 procent - 2008-10-14

Det finns åtminstone ett glädjebud i finanskrisens spår nu när världens stater satt in räddningsaktioner - räntan kommer att sänkas. Den svenska boräntan är nu på väg ned, både på kort och lång sikt:

• När svenska riskbanken nyligen sänkte reporäntan med 0,5 procentenheter följde boräntan inte med nedåt lika mycket. Banker och bolåneinstitut kunde skylla på att räntan mellan bankerna var så hög att de inte kunde sänka så mycket. Nu när svenska staten garanterat bankernas likviditet går det inte längre att skylla på förtroendekris mellan bankerna. Därför bör den rörliga boräntan nu direkt sänkas något. Räntan på bostadsobligationer sjönk ordentligt igår.
• På lite längre sikt kommer det säkert nya och större sänkningar. Många experter tror att riksbanken sänker om bara några veckor.

SEB:s nya prognos visar på en nedgång av reporäntan från 4,25 till 2,25 procent på ett år. Det skulle betyda att den rörliga räntan  nästa höst ligger mellan 3 och 4 procent.

Konsekvenserna av detta blir två:

1. Argumenten för rörlig boränta är nu mer övertygande än någonsin.
2. Raset för bostadspriserna som många nu talar om kan utebli, eftersom en sådan räntenedgång sänker boendekostnaden radikalt.

Räddningen av Kaupthing visar styrka - 2008-10-09

Riksbankens snabba räddningsaktion av spararnas pengar i Kaupthing Banks Edgekonto visar att svenska staten verkligen tar sitt ansvar i  finanskrisen.

Kaupthings moderbolag på Island togs på torsdagen över av den isländska staten. Då satte svenska riksbanken direkt in sin räddningsaktion mot Kaupthings svenska del:

Riksbanken lånade direkt ut fem miljarder till banken. Pengarna ska direkt användas till att betala ut de 1,7 miljarder som svenska sparare satt in på Kaupthing Edge, ett konto som länge toppat listan över sparkonton med hög ränta. Inom en vecka  får spararna tillbaka det de satt in  plus full ränta fram till sista dagen. Utbetalningen sker automatiskt utan att spararna ska göra någonting. Läs mer här: http://www.kaupthingedge.se/

Ingen sparare förlorar något. De som satt in pengar på detta konto i stället för i aktiefonder tillhör snarare finanskrisens vinnare.

Riksbanken ska heller inte förlora, eftersom de fått full säkerhet för lånet. Kaupthings svenska del kommer nu att säljas.

Det som hänt visar att riksbanken och svenska staten tar sitt ansvar och ingriper om något händer. Men något ingrepp mot de svenska storbankerna ser inte ut att behövas. Dessa har en betydligt starkare ekonomi än  banker i många andra länder, och Finansinspektionen  ser ut att ha kontroll över läget. Någon risk för konkurs finns inte, men bankerna har ett likviditetsproblem för tillfället, eftersom de misstror varandra och inte lånar pengar av varandra som normalt.

Här är mina terapeutiska råd - 2008-10-07

Jag tror att en terapeut känner sig ungefär som jag känner mig just nu. I telefon, i min mejlbox, i radioprogram och i tidningar får jag samma oroliga frågor om och om igen:

• Vad ska jag gör med mina sparpengar?

• Vågar jag ha dem kvar på banken?

• Ska jag sälja mina fonder?

• Är botten nådd efter börsraset?

Alla mina terapeutiska svar har samma grundton – försök behålla lugnet. Det finns ingen risk att ha sina pengar på bankkonton, och ingen vet när det är dags att sälja eller köpa aktier och aktiefonder.

Finansminister Anders Borg har nu höjt den statliga insättargarantin från 250 000 till 500 000 kr, som nu andra EU-länder följt efter. Egentligen var det en onödig åtgärd, eftersom regeringen aldrig kommer att tillåta en svensk bank att gå i konkurs. Trots denna dubbla säkerhet är det många som är oroliga.

Men det är till och med riskfritt att ha upp till 500 000 kr i Kaupthing Bank, som ju har huvudkontor på Island där bankkrisen är betydligt allvarligare än i Sverige. Insättargarantin gäller även utländska banker som har kontor i Sverige och gäller alla typer av bankkonton.

Bankernas problem handlar inte om att de riskerar att gå omkull. Däremot har Swedbank och några andra banker tillfälliga problem med att kunna låna tillräckligt med pengar från andra banker. Men riksbanken har nu ökat sin utlåning till bankerna. Skattebetalarna förlorar inget på det, eftersom bankerna ska betala tillbaka pengarna med ränta till riksbanken.

Det värsta som kan hända med bankerna är nu att deras aktiekurser rasar ännu mer. I värsta fall kan bankerna också under en kort tid tvingas bedriva Ebberöds bank – bankerna tvingas skaffa pengar till en högre ränta än vad bankkunderna betalar till banken för sina lån.

Finanskrisen påverkar nu bolånen, banksparandet och fonderna på detta sätt:

1. Bolånen

Bankernas problem med att låna pengar har gjort att den rörliga räntan har stigit mer än de 0,25 procent som var riksbankens senaste höjning. Skillnaden mellan statens och bankernas ränta är nu större än på länge, på grund av osäkerheten i banksystemet. Fortsätter oron kan det bli ytterligare höjningar av boräntan.

Eftersom allt tyder på att riksbanken nästa år sänker räntan känns rörlig ränta ändå som det bästa alternativet. När oron börjar avta och affärerna mellan bankerna fungerar normalt igen bör bankernas ränta sjunka ned mot den statliga.

2. Sparkontopengarna

Mitt bestämda råd är att du ska låta pengarna stå kvar på banken tills du behöver dem. De är i säkert förvar, och ett bra bankkonto har faktiskt varit den bästa sparformen i år.

3. Aktiefonderna

I det osäkra och panikartade läge som det vi nu ser gäller det att försöka ta det lugnt. Den som rusar iväg och göra stora förändringar vid sådana tillfällen brukar oftast göra fel. Men när det lugnat ned sig tycker jag att du ska se över ditt totala sparande. Om du då finner att du har en stor andel aktier och aktiefonder och är pessimistisk om framtiden så sälj en liten del.

Men ingen vet om botten nu är nådd för aktiekurserna.  Kurstrenden kan fortsätta nedåt, men optimisterna kan också snabbt ta kommandot på världens börser och då kan kurserna snabbt vända upp. Förmodligen kommer det att bli kraftiga svängningar både uppåt och nedåt den närmaste tiden.

Om du har stora lån med en högt belånad bostad finns det dock argument för att du ska sälja lite fonder eller ta ut sparkontopengar och använda pengarna för att amortera av lånen. Om bostadspriserna rasar ytterligare kan nämligen banken tvinga dig att amortera. Dessutom är det tokigt att låna till 7 procents ränta och samtidigt ha pengar på banken med 3 procent i ränta.

Avbryta inte månadssparandet i fonder.  Att varje år spara ett visst antal hundralappar i aktiefonder under många år är ett utmärkt sätt att spara.  Ibland köper man fondandelar dyrt, ibland billigt. Om du håller på så i 15-20 år är jag övertygad om att detta är en bättre sparform än bankkonto, även om du sparar under så dystra tider som de vi nu har.

Äntligen fick jag rätt mot Skandia - 2008-10-03

Denna artikel  fanns i Privata Affärer i november 2003. Jag hade samlat in protester mot att Skandia sålde Skandia Kapitalförvaltning till  Den Norske Bank för 3,2 miljarder  kronor - utan att uppdragsgivaren Skandia Liv fått en enda krona. Skandia Liv är ömsesidigt och ägs av 1,3 miljoner livspararare, som nu kunde känna sig lurade.

Jag skev ett öppet brev  i Privata Affärer och krävde att Skandia skulle ge livspararna pengarna. Brevet las ut på Privata Affärers sajt för att få stöd från läsare och Skandia Livs försäkringstagare. Under mina 18 år på Privata Affärer har jag aldrig varit med om något liknande - det gensvar som tidningen då fick var mångdubbelt större än allt annat jag slagits för. På bara några dagar hade 11 300 Privata Affärer-läsare stött uppropet med sina namn.

Jag gick med en tjock pärm med namnen på all de protesterande till Skandia Livs ordförande, och alla tidningar och TV-kanaler var där. Ytterligare 3 000 namn kom in och vreden var stor bland Skandia Livs 1,3 miljoner sparare.

Efter denna enorma opinionsyttring bildades Grupptalan mot Skandia, som gjort ett mycket bra ideelt arbete och fått Skandia Livs ledning på sin sida. Skandia Liv tog till slut det unika steget att stämma sitt moderbolag Skandia AB - och har nu äntligen fått rätt.

Efter fem års kamp och flera miljoner i juristkostnader har försäkringsspararna i Skandia Liv fått upprättelse. Skiljenämnden  har beslutat att ca 1,4 miljarder inklusive ränta ska betalas ut till Skandia Livs kassa - en dryg tusenlapp i genomsnitt till varje sparare.

Det är inte lika mycket som det ursprungliga kravet och inte tillräckligt mycket. Men det är en seger för försäkringstagarna och en rättvisa för det jag och Privata Affärer kände som självkart redan för fem år sedan.

Detta  visar att det lönar sig  för konsumenter att kämpa mot överheten och att kampen från Grupptalan  mot Skandia  var fruktbar och kan ge andra råg i ryggen.

Det visar också att ett ömsesidigt bolag som Skandia Liv verkligen kämpar för sina försäkringstagare, till och med om det gäller att slåss mot en gigant till moderbolag som tillsätter livbolagets ledning.

Skiljenämndens dom är därmed ett argument  för att Skandia Liv ska förbli ett ömsesidigt bolag - och ett argument mot Skandia AB:s vädjan till försäkringstagarna om att göra om den ömsesidiga försäkringsformen till en försäkringslösning som styrs direkt av Skandia och inte längre av de nu så framgångsrika försäkringsspararna.

Nu sätter jag min heder i pant - 2008-10-02

Jag håller med dig Tomas i ditt blogginlägg om att medias finankrisbevakning varit dålig - den har piskat upp finansoron som jag skriver. Du har också rätt i att Swedbanks chefer inte har någon trovärdighet i frågor om finanskrisen.

Men jag har inga intressen att försvara. Mig kan du väl ändå lita på.  Ingen svensk regering skulle heller tillåta en storbank att gå i konkurs. Om det hjälper dig så upprepar jag gärna det jag sa i TV-programmet Carin 21.30 i går:



Jag sätter min heder i pant på att ingen svensk storbank går i konkurs.

Här kommer lite siffror som du efterlyser:

Swedbank redovisade under första halvåret i år sin största vinst någonsin - 6 500 miljoner . Krediförlusterna var  drygt 400 miljoner. De är säkert större under andra halvåret. Men skulden till Lehman Brothers är småpotatis jämfört med den kapitaltäckning som  Swedbank redovisat till Finansinspektionen.

 Finansionspektionen har nu åter kollat  läget för både Swedbank och övriga banker - och säger att stabiliteten är bra. Att aktien rasat har inte med bankkundernas sparkonton att göra. Det finns ingen som helst risk för de pengar som finns insatta på dessa.

Så lägg inte pengarna i madrassen. Det sa jag också i programmet som du kan se här:

http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacen...

TV piskar upp finansoron - 2008-10-01

Svenska börsen pendlade i går kring nollstrecket och USA-börserna gick upp nästan 5 procent. I det läget förlänger Aktuellt sin sändning med en halvtimme - på samma sätt som vid terrorattacken i New York den 11 september. Uppskrämda bankkunder filmas när de är på väg till Swedbank och tar ut sina pengar, och reportrar rapporterar minut för minut från Wall Street.

TV hjälper alltså till att piska upp en krisstämning. Det hjälper inte att jag och andra säger och skriver att det inte är någon risk att de svenska storbankerna går i konkurs. Visst är det dramatiskt när Swedbanks aktiekurs på en dag sjunker med 18,6 procent, men det betyder inte att bankkundernas pengar är i fara.

Jag känner mig som någon slags terapeut som har till uppgift att lugna medborgarna. Det gjorde jag också i P4 Extra i går. Det är ett program där Lotta Bromé småpratar med gäster mellan den musik  som spelas.  I går var detta utbytt mot telefonväkteri där jag och yttyerligare två gäster svarade på frågor om finanskrisen. Som du kan höra här var nästan alla som ringde oroliga bankkunder som trodde att deras pengar var i fara:

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broa...

Efteråt svarade vi på chattfrågor. Det kom in ett par hundra. Över hälften av dem valde vi bort, eftersom de var nästan lika och handlade om insättningsgarantin och Swedbanks sparkonton, som vi redan svarat på en massa gånger:

http://www.sr.se/cgi-bin/p4/nyhetssidor/artikel.asp?nyheter=1&ProgramID=2151&Artikel=2345439

Mina terapeutiska budskap framförde jag i går även i en krönika i Aftonbladet.  Men jag vet inte om detta gick fram, eftersom jätterubriken på uppslaget efter var den här: EKONOMISK TSUNAMI .