Anders Andersson
Compricer.se hjälper dig att förbättra din privatekonomi. Vår krönikör Anders Andersson har hållit på med det i över 25 år. I tidningar, radio och TV ger han ständigt privatekonomiska råd. Han har nu slutat på Privata Affärer och startat en egen tidning för småföretagare - Driva Eget (www.driva-eget.se), som han är chefredaktör för. Han skriver om privatekonomi ett par gånger i månaden här i sin krönika på Compricer.se.
Fråga experterna
Har du frågor kring din privatekonomi? Fråga en av våra experter!
Katarina
Wiberg
Anders arkiv
Länkar
Obama-effekt på börsen - 2008-11-24
Den nye presidenten Barack Obama tillsätter marknadens favorit som ny finansminister. Han utlovar nya stödmiljarder och 2,5 miljoner nya jobb i USA. Han tittar TV-publiken i ögonen och lovar att klara både finanskris och lågkonjunktur.
New York börserna drog därför kraftigt uppåt både i fredags och under måndagen. Och i Stockholm steg börsen under måndagen med 9,1 procent - den största uppgången under en enda dag på tio år.
Det kallar jag en Obama-effekt. Men om det är vändpunkten för börskurserna är tveksamt. Efter en nedgång på 10,7 procent under förra veckan är det vi nu ser, mer ett tecken på nervositet och osäkerhet.
Värderingarna för många aktier anses visserligen vara på tok för låga, trots att lågkonjunkturen är inräknad i kurserna många gånger om. Men i dessa tider är ingenting normalt eller logiskt.
Titta till exempel på dollarkursen. I slutet av förra veckan rusade dollarns värde i topp och var uppe i nästan 8,50. Desto eländigare det sett ut för USA:s ekonomi desto mer värd har dollarn varit.
Logiskt sett borde det vara tvärtom. Nu efteråt har experterna förklarat det med att marknaden flyr till dollar i oroliga tider, och att småvalutor då tar stryk. Men nog rimmar det dåligt med talet om att Sveriges ekonomi klarat finanskrisen bättre än de flesta andra.
Enligt denna upp och nedvända logik var det därför naturligt att dollarns värde sjönk med nästan 50 öre mot kronan under måndagen när det rapporterades fasta tag och viss ekonomisk kontroll från USA.
Bankerna smyghöjde räntemarginalen med 1 procent - 2008-11-16
Bankerna har på ett drygt år smyghöjt sin räntemarginal med en hel procentenhet. Det beror mer på försämrad konkurrens än på finanskrisen.
Den rörliga boräntan styrs främst av Riksbankens styrränta, som nu ligger på 3,75 procent. Förra gången den låg på den nivån var i slutet av september förra året.
En undersökning som Aftonbladet gjort visar att tremånadersräntan då var 4,54-4,83 procent. Nu 13 månader senare ligger samma ränta ungefär en procentenhet högre.
Det betyder 10 000 kr mer per år för ett miljonlån, 7 000 kr mer i kostnader om man tar hänsyn till avdragsrätten.
Men finanskrisen har ju gjort det dyrare för bankerna att låna pengar av varandra, försvarar sig bankerna.
Jo, men skillnaden är inte alls så stor som bankerna ger sken av. För 13 månader sedan var tremånadersräntan mellan bankerna 4,27 procent. Denna så kallade Stiborränta är trots finanskrisen nu bara 0,4 procentenheter högre.
Så även om vi tar hänsyn till denna internbankränta så ligger dagens bolåneränta 0,6 procentenheter för högt i jämförelse med hur det var när styrräntan förra året låg på samma nivå.
Men det är inte nu under finanskrisens tuffa höst som bankerna ökat sina räntevinster. Aftonbladets undersökning visar nämligen att bankerna då faktiskt sänkt nästan lika mycket som den procentenhet som är riksbankens sänkning sedan den 8 oktober. Men de flesta har gjort det först sedan finansminister Anders Borg läxade upp dem för ett par veckor sedan.
Det mest anmärkningsvärda är att bankerna i tysthet steg för steg ökat sina räntemarginaler (skillnaden mellan riksbanksräntan och bolåneräntan till kunderna) långt innan finanskrisen. Vad beror då det på?
Förklaringen till att bankerna höjt denna räntevinst med nästan en procentenhet måste vara att kunderna inte protesterat tillräckligt och att konkurrensen varit för dålig.
Tidigare var det statens låneinstitutet SBAB som såg till så att konkurrens fungerad skapligt. SBAB hade direktiv från ägarna, alltså i praktiken finansdepartementet, att vara prisledande. Detta pressade storbankerna att följa efter.
Direktiven om att ha denna ambitionen har nu tagits bort. Finansdepartementet vill ju öka vinsten i SBAB, nu när SBAB snart ska säljas ut.
När nu svenska staten inte längre har någon prispressare få vi kunder ta på oss den rollen.
Så om du har en rörlig boränta eller en tremånadersränta så bör du se efter vad den räntan var i september förra året.
Är den i dag mer än 0,4 procentenheter högre än vad den då var?
Kontakta då omedelbart din bank eller ditt bolåneinstitut! Kräv sänkning!
Marknaden struntar i Obama - 2008-11-06
Äntligen är det klart att Barrack Obama blir USA:s president. Osäkerheten är ur vägen, och sådant gillar marknaden. Ändå sjunker börskurserna.
Obama ska föra en expansiv politik med ökade offentliga utgifter och sänkta skatter. När marknaden vet det borde dollarkursen försvagas. Men den stiger.
Marknaden struntar fullständigt i Obama, och de ekonomiska sanningarna verka inte gälla nu i finanskrisens spår. Analytikerna famlar i mörker och prognoser slår fel.
Det var bara ett par månader sedan Riksbanken talade om att höja räntan. Sedan dess har styrräntan sänkts med en procentenhet, och nu lär det vara säkert att det snart kommer nya sänkningar.
För aktieexperterna kommer också kursrasen som överraskningar, och först i efterhand kan de hitta förklaringar. Aktievärderingarna anses orimligt låga. P/e-talen (kursen dividerat med vinstprognos för varje aktie) är nu nere i 7 i genomsnitt. Så lågt har de inte varit sedan 1992, när det fanns räntepapper på 13 procent som spararna flydde till.
Jag talade med aktieanalytikern Peter Malmqvist om detta häromdagen.
- Alldeles för lågt. Skulle det vara rätt så skulle vi få en lågkonjunktur som på 30-talet. Men nu är det annat som styr börsen, sa han.
Han tänker på att raset beror på alla tvångsförsäljningar och saker som marknaden inte är van vid.
Ingenting är längre sig likt. Och den så kallade marknaden kan vi absolut inte lita på.
Annonser: 
Annonsera?
