Vågar vi spara med 5 procents ränta? - 2009-01-31

När du letar efter billigaste bolåneräntan här på Compricer finner du att du nu kan få ett lån med tre månaders bindning för bara drygt 3 procent.

Tittar du sedan på vad du kan få för ränta om du sparar ser du att den på vissa ställen kan ligga på mer än 5 procent.

Hur kan detta vara möjligt? Hur kan bankerna låna ut till denna ränta när spararna kan få två procentenheter mer på sina sparkonton?

Svaret är att inga banker som har bostadslån kan betala sparränta som ens är i närheten av några 5 procent. En stor del av pengarna som storbankerna får in går ju till bostadslånen som ju har drygt 3 procent i låneränta.

Men de som ger sparräntor på mer än 5 procent agerar på helt andra kreditmarknader - kontokortsmarknaden och marknaden för snabba konsumentlån, ibland SMS-lån. Och de som tvingas låna på denna marknad får betala skyhöga räntor.

Eftersom kreditföretag som Nordax och AK Spar inte får låna av bankerna eller av staten måste de låna av oss konsumenter. De lockar oss till de genom att ge bra ränta på sina sparkonton, så att de kan låna ut mer till dem som behöver kortkrediter.

Frågan är om vi då vågar spara på dessa konton?

Svaret är ja, men med vissa viktiga reservationer:

•  Se efter så att sparinstitutet verkligen omfattas av statlig bankgaranti.
• Sätt inte in mer än 500 000 kr per person, eftersom bara belopp upp till denna nivå är skyddade av bankgarantin.  Observera att detta numera gäller alla konton - även de med bunden ränta.  Se här vilka banker och institut som omfattas av garantin.

Om du har låneutrymme kvar på din villa och har pantbrev så att det räcker skulle du kunna låna ytterligare 500 000 kr och placera de pengarna på ett bankkonto som har en ränta som är två procentenheter högre än din låneränta.

Det skulle ge en räntevinst på 10 000 kr per år - 7 000 kr om man tar hänsyn till skatten.

Invändningen är att du inte vet om denna ränteskillnad består. Sparkontoräntan kan sjunka, samtidigt som låneräntan kan stiga i dessa osäkra tider.

Skattetabellen som kan glädja dig - 2009-01-24

Har du just fått din lön? Glädjande eller hur? Betydligt mer kvar än vad du varit van vid förra året. Titta i den här tabellen så förstår du vad som hänt.

Så här stor blir den totala skattesänkningen för löneinkomst:

Inkomstskatt 2009 jämfört med 2008, kronor/månad, löntagare

Lön                Minskad skatt 2009

15 000            210

20 000            260

25 000            330

30 000            640

35 000            980

40 000            980

45 000            1 110

50 000            1 110

55 000            1 110

60 000            1 110

För dig som har ditt kvar och kan behålla samma lön 2009 som 2008 blir det nya året alltså betydligt bättre än det gamla, och du behöver heller inte räkna med prishöjningar, eftersim inflationen ligger kring noll. Har du rörlig boränta sänks dessutom lånekostnaden. Att det nu blir så stor skattesänkning som i tabellen beror på följande:

• Brytpunkten för statlig skatt har höjts.
• Grundavdraget har blivit högre.
• Jobbskatteavdraget har förbättras.

Det betyder att skatten sänks med 250 -1 110 kr i månaden för den som arbetar. Pensionärer får också skattesänkning, men inte lika mycket. Sänknigen för dem blir 130-670 kr per månad, och förbättrat jobbskatteavdrag om de tar ett jobb.

I vissa kommuner som lyckats sänka kommunalskatten kan det bli ännu större sänkningar. Även i de kommuner som höjt skatten blir det en total förbättring, även om skatten höjts så mycket som 1,50 kr.

Börja året med att sänka dina kostnader - 2009-01-13

I mitt senaste inlägg skrev jag om hur bra 2009 kan bli om du får behålla ditt jobb i år också. Du får ju sänkt skatt, lägre låneränta och slipper inflationen nästan helt. Här fortsätter jag på den optimiska vägen - och berättar om hur du kan bli en ännu större vinnare genom att sänka dina kostnader.

Jag pratar då inte om att snåla. Att sänka sina kostnader genom att avstå från krogbesöken och helgens festmåltid är ju ingen konst. Konsten är att behålla sin standard och ändå sänka utgifterna - och det går lättare än många tror.

Nu i början av januari är det rätt tid att ta tag i just detta. Gå igenom räkningarna  för 2008, och se efter vad du betalat för dina försäkringar, din el, dina telefoner, dina lån och vilka utlägg du haft på kontokorten som du använt i butikerna.

Börja med att se till så att du inte har onödiga försäkringar eller andra onödiga utgifter som du aldrig fått någon valuta för. Du kanske ska säga upp något telefonabonnemang som du nästan aldrig använder. Kanske är det också dags att lägga om några onödiga vanor - kanske åka lite mer kommunalt i stället för att ta bilen.

När du gjort det är det dags att kolla bästa priset. Ta för vana att göra det kring varje årsskifte. Gå systematiskt igenom de olika sorters räkningar du fått under året och se vad du kan göra åt dem:

• Se efter så att du ha de mest prisvärda försäkringarna för hemmet, bilen, båten och annat. Byt försäkringsbolag om det du har är dyrare än andra.
• Se till så att din rörliga boränta ligger bland de lägsta på marknaden. Pruta om det behövs och spela ut bankerna mot varandra.
• Kolla elräkningen. Byt om du har tillsvidareavtal.  Se till så att du har ett bundet eller rörligt elpris som ligger bland de lägsta.
• Kolla dina teleabonnemang. Om de inte är bundna till en viss tid så kollar vad som är bäst för dig - fast månadspris eller bara samtalsavgifter. Att avgöra vad som är bäst är inte alltid så lätt, men det lönar sig att lägga ned lite tid på att jämföra.

 När du gjort allt det här får du pengar över. De kan du naturligtvis använda till att månadsspara och hoppas att 2009 inte blir ett lika bedrövligt fondår som 2008.

Men belöna dig själv också. Om du varit så duktig ska du kunna unna dig något extra för en liten del av kostnadssänkningen - en extra liten krogsväng, en onödig pryl. . .

2009 - kan bli bättre än du tror - 2009-01-02

Det nya året kan bli bättre än du tror - trots lågkonjunktur och finanskris.  För dig som får behålla ditt jobb och slipper drabbas  av storföretagens neddragningar finns det två stora positiva faktorer för 2009:

• Sänkt skatt. Brytpunkten för statlig skatt höjs, grundavdraget blir högre och jobbskatteavdraget förbättras. Det betyder att skatten sänks med 250 -1 110 kr i månaden för den som arbetar. Pensionärer får en skattesänkning på 130-670 kr per månad, och förbättrat jobbskatteavdrag om de tar ett jobb.
• Lägre lånekostnad. Allt tyder på att räntan snart sänks ytterligare.  Om räntan minskar med en procentenhet sänks årskostnaden för ett miljonlån med 7 000 kr.

Så även om din lön inte stiger under 2009 bör du få mer pengar över. Inte behöver du heller vara särskilt rädd för prishöjningar. I den lågkonjunktur som vi nu har lär det inte bli någon inflation att tala om.

När det gäller aktierna och aktiefonderna finns det gott hopp om en vändning uppåt någon gång under 2009. Så eländigt som under 2008 lär det i varje fall inte bli.

Så jag önskar er alla ett  2009 som blir gott - inte bara nu när det är nytt.