http://www.compricer.se Läs Anders Anderssons blogg om privatekonomi! sv-se 180
Du kan åtminstone roa dig med att räkna efter här  hur långt tid det kan ta: http://www.compricer.se/sparande/sparandekalkylator.php

Om...]]>
Du kan åtminstone roa dig med att räkna efter här  hur långt tid det kan ta: http://www.compricer.se/sparande/sparandekalkylator.php

Om du sätter av en enda tusenlapp i månaden skulle det ta 55 år om du får två procent om året i ränta. Men det är en usel ränta endast för den som av slentrian håller fast vid dåliga konton. Om du i stället räknar med 5 procent per år har du den efterlängtade miljonen hela 16 år tidigare, efter 39 år och 5 månader.

Så det kan alltså skilja 16 år mellan ett bra och dåligt konto. För som du kan se här ( http://www.compricer.se/sparanderantor/) kan det nu gå att få ränta kring 5 procent på ett sparkonto.

Ska du kalkylera med högre ränta får du välja fond eller aktier, men då måste du också kalkylera med risk. Ju högre chans till värdestegring desto större risk för ras. Titta på Ryslandsfonderna som gått som raketer långa perioder, men som rasat med över 20 procent under de senaste två månaderna.

Så skulle du ha en fruktansvärd tur och sätta tusenlapparna på en fond som stiger med i genomsnitt 10 procent per år så tror du kanske att du blir miljonär på bara några år. Faktiskt inte - det tar 28 år.

Så där kan man hålla på att räkna och leka med tankar. Vill man vara en glädjedödare kan man också säga att inflationen gör miljonen mindre och mindre värd för varje år.]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-08-25_rakna-pa-miljondrommen http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-08-25_rakna-pa-miljondrommen Mon, 25 Aug 2008 21:33:55 +0200
Så...]]>
Så här har ekonomin förändrats på två månader:

• Priserna

Inflationen satte fart i början av sommaren eftersom både räntan, oljepriset och livsmedelspriset steg. Statistiken talar om en inflationsuppgång på 4,4 procent. Men i slutet av juli började plötsligt oljepriset  rasa.  Från julis rekordnotering på 147 dollar per fat börjar priset nu närma sig 110 dollar. Skandalöst nog har bensinpriset inte sjunkit lika mycket. Råvarupriserna verkar vara på väg ned. Efter rekordnoteringar har guldpriset på två månader sjunkit med 20 procent.

• Räntan

Mycket tyder på att det är slut på oljeprishöjningarna och att inflationen nu dämpas. Blir det så behövs inga fler räntehöjningar. En del experter tror att riksbanken därför inte höjer räntan i början av september som alla tidigare trott. Blir det en höjning då så lär det bli den sista innan räntetrenden börjar peka nedåt.

Det här betyder att den långa räntan sjunkit i sommar - den femåriga ungefär med 0,4 procent på två månader. Ändå finns det nu knappast någon anledning att binda boräntan. Argumenten för rörlig ränta har stärkts ordenligt i sommar.

• Konjunkturen

I sommar har lågkonjunkturen kommit allt närmare. Swedbank har skrivit ned sina prognoser. I början av året trodde banken på 2,8 procent i BNP-tillväxt för nästa år. Nu tror Swedbank att det bara blir 1,7 procent.

• Aktiefonderna 

Bolånekrisen  i USA har i sommar spritt sig till Storbritanien och andra länder. Både detta och dystra konjunkturprognoser har fått  världens börser att fortsätta nedåt i sommar. Dollarkursen har stigit med 8 procent sedan i juni - både negativt och positivt för olika delar av din ekonomi.

De uppskruvade förväntningarna i tillväxtländerna  har dämpats och fått fonderna att sjunka. Mest har det gått ned i Ryssland. Efter Georgienkrisen och oljepriseraset har dessa fonder sjunkit med 20 procent på två månader. I Sverige har aktieindex rasat med nästan 10 pocent under den tiden.

Det finns experter som nu anser att aktieraset är över och att det nu är uppgång som gäller. De kan ha rätt, men lika gärna fel. För det finns en sak som är likadan i dag som när sommarlovet började i juni  - osäkerheten om framtiden.]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-08-16_sa-har-din-ekonomi-forandrats-under-semestern http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-08-16_sa-har-din-ekonomi-forandrats-under-semestern Sat, 16 Aug 2008 11:34:44 +0200
I detta dystra läge finns det en ljuspunkt - riksbankens väntade räntehöjningar...]]>
I detta dystra läge finns det en ljuspunkt - riksbankens väntade räntehöjningar ser ut att ställas in. Därmed finns det mindre anledning än hittills att binda bolåneräntan. Hitta den lägsta rörliga räntan här: http://lan.compricer.se/

Experterna tror att det möjligen kan komma en höjning på en kvarts procent vid riksbanksmötet den 3 september. Men en andra höjning i år, som experterna trott på, genomförs troligen inte. Då kan räntetrenden i stället komma att vända nedåt senare i år.

Hur det går är dock inte helt säkert. Det beror delvis på nästa inflationsrapport. För Sverige har nu två problem:

1. En inflation, till följd av höjda oljepriser och livsmedelspriser. Och sådant kan dämpas med höjd ränta.

2. Lågkonjunktur. Och medicinen för att lindra den är den motsatta - sänkt ränta.

Hittills ha inflationsbekämpningen varit det viktigaste för riksbanken. Nu ser det ut som om bekämpningen av lågkonjunkturen är på väg att bli det allra nödvändigaste.]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-08-02_nu-okar-oddsen-for-rantesankning http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-08-02_nu-okar-oddsen-for-rantesankning Sat, 02 Aug 2008 23:42:27 +0200
Tidigare har banker och bolåneinstitut höjt sin boränta ungefär lika mycket som vad riksbanken höjt reporänta....]]>
Tidigare har banker och bolåneinstitut höjt sin boränta ungefär lika mycket som vad riksbanken höjt reporänta. Och ingen har väl någonsin sett att bankerna sänkt mer än riksbanken när det kommit reporäntesänkningar.

Men under det senaste halvåret har den rörliga boräntan gått upp nästan dubbelt så mycket som repopränta. Under samma tid som riksbanken höjt med 0,75 procentenheter har SEB höjt sin rörliga ränta med 1,4 procentenheter. De andra har gjort ungef'är likadant.

- Det beror på att upplåningskostnaden ökat på grund av bolånekrisen  i USA, säger man på bankerna.

Jag tror inte att det är hela sanningen. Argumentet med bolånekrisen tar bankerna till som ett svepskäl. Det låter ju så trovärdigt. Visst finns det räntekostnader som stiger när säkerheten blir sämre. Men inte är det så säkert att bankerna behöver låna upp med sådan ränta när de ska finansiera sin bolåneutlåning? Svenska banker har ju klarat sig bättre än bankerna i andra länder.

Jag tror i stället att de försöker passa på att höja sina marginaler med lånekrisresonemanget som svepskäl. Det visar de bankrapporter som just kommit. Swedbank har ökat sitt räntenetto för andra kvartalet till svindlande 5,3 miljarder - 0,7 miljarder mer än samma period förra året. När analytikerna skule bedömma SEB:s halvårsresultat var det just det ökade räntenetoot som togs upp som det mest positiva.

Jag tror att förklaringen till de osäliga höjningarna  av den rörliga räntan främst beror på försämrad konkurrens. Statliga SBAB, som tidigare fungerat som en viktig prispressare,  gav upp sin strategi att vara prisledare ungefär samtidigt som bankerna började höja mer än reporäntshöjningarna.

Nu är det vi konsumenter som måste pressa ned räntorna - genom att spela ut banker och bolåneinstitut mot varandra . Kolla här hur stor skillnaden är:  http://lan.compricer.se/loan.php . Försök sedan pruta ned räntan på ditt eget lån till marknadens lägsta. Går inte det så är det bara att byta bank.
 ]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-07-18_bolanekrisen-ar-bankernas-nya-svepskal http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-07-18_bolanekrisen-ar-bankernas-nya-svepskal Fri, 18 Jul 2008 11:31:18 +0200
De flesta bostadsinstitut och banker höjer den rörliga räntan ungeär lika mycket som vad riksbanken...]]>
De flesta bostadsinstitut och banker höjer den rörliga räntan ungeär lika mycket som vad riksbanken gör. Riksbankens höjning med 0,25 procentenheter var väntad, men många var förvånade över beskedet om att det kan behövas ett par höjningar till för att dämpa inflationen.

Riksbankens prognos är en höjning av reporäntan från dagens 4,5 till 4,9 procent om ett år. Det kan vara ett skrämskott. Men skulle det bli verklighet så får vi räkna med ytterligare två 0,25-höjningar innan räntetrenden kan vända nedåt.

Om  vi tar hänsyn till att låneräntan är avdragsgill stiger årskostnaden för ett miljonlån med 1 750 kr och med ytterligare 3 500 kr om räntan stiger med ytterligare 0,5 procentenheter.

De framtida höjningar gör att den långa marknadsräntan stiger - och om den gör det höjs också den fasta boräntan. Swedbank och Nordea höjde med 0,05 till 0,15 procentenheter direkt när riksbanken höjde under onsdagen. De övriga följer efter.

Höjningen gör det aktuiellt att se till så att man har bästa låneräntan. Kolla det här: http://lan.compricer.se/loan.php

För den som har pengar på banken är det viktig att kolla så att bankerna hänger med och höjer den rörliga räntan i takt med riksbankförändringarna. Kaupthing Bank gjord det t ex direkt. Kolla här vilket bankkonto som är bäst för dig: http://www.compricer.se/sparande/]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-07-04_kolla-hur-riksbanken-andrat-din-ranta http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-07-04_kolla-hur-riksbanken-andrat-din-ranta Fri, 04 Jul 2008 11:38:05 +0200
För aktieindexobligationer talas det om en ny extra osäkerhet, eftersom många ges ut av finansinstitut...]]>
För aktieindexobligationer talas det om en ny extra osäkerhet, eftersom många ges ut av finansinstitut som riskerar problem på grund av USA:s bolånekris.

Hedgefonderna, som bygger på förvaltarnas prognosskicklighet, lyckas nu ofta sämre än tidigare eftersom läget är svårt att förutse.

Så snart finns det bara bankonto kvar att placera sina pengar i.  Alternativet räntefonder är då inte bättre, eftersom dessa inte klarar högre avkastning än vad det blir på ett bra bankkonto. När sedan orimligt höga avgifter dras av blir avkastningen sämre än bankontoräntan.

Jag är med i en placeringstävling hos nätmäklaren E-trade  som pågått i tre månader som du kan följa här: https://se.etrade.com/gl_text.asp?nav=2899

Hade någon av oss fyra deltagare valt bankonto hade den haft ledningen nu. Nu har jag legat i topp under en tid, trots att jag gjort flera aktiemissar och har en avkastning som är drygt  minus 2 procent. Den mest aktive aktieplaceraren är klart sämst och har nu minus 23 procent.

Så det är inte så konstigt att bankkonto blivit poppis. Mindre banker som Kaupthing Bank och Resurs Bank har nu börjat annonskriga med vanligt sådana konton som medel.  De vill få nya kunder och lockar med bra ränta, fast bara på en del av kapitalet.

Nappa gärna på sådana lockbeten, men tänk på att det endast är belopp med rörlig ränta upp till 250 000 kr som är helt säkra. Så mycket, men inte mer, täcks av den statliga insättargarantin.

Här kan du själv se vilket konto som passar dig bäst:  http://www.compricer.se/sparande/]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-06-29_snart-ar-det-bara-bankonto-kvar http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-06-29_snart-ar-det-bara-bankonto-kvar Sun, 29 Jun 2008 15:41:24 +0200
Försök betala av dina kontokrediter eller försök få med dessa i bolånet.
Slå ihop alla smålån och försök ta bostaden...]]>

Försök betala av dina kontokrediter eller försök få med dessa i bolånet.

Slå ihop alla smålån och försök ta bostaden som säkerhet, eftersom den är bästa säkerheten.

Om du har gott om pengar på banken eller i fonder så använd en del av del pengarna till att amortera av lånen.

Jämför räntan här: http://lan.compricer.se/loan.php .Spela sedan ut banker och låneinstitut med varandra.

 Kolla så att den rörliga räntan hänger med ner när rörliga räntan sänks. En del banker har visserligen bra ränta när man tar lånet, men hänger inte med övriga vid ränteförändringar.

Ränteläget just nu är både ovanligt och oroande och. När konjunkturen är på väg ner brukar ränteläget vara sjunkande. Nu är det tvärtom – och det brukart kallas stagflation. Inflationstakten är den högsta på 14 år.



I det läget har Riksbanken inte mycket annat att göra än att höja reporäntan vid sitt nästa möte den 3 juli, trots att konjunkturen hade behövt en stimulerande räntesänkning. Experterna är oense om det ska bli flera höjningar innan lågkonjunkturens väntade räntesänkningar kommer. Frågan är hur vi ska göra med våra bolån i detta läge. Svaret beror på din  situation: Rörlig ränta är bäst för dig som inte har för stora lån och har råd att ta vissa risker.

•  Bunden ränta är bäst för dig som inte har råd att ta risker och vill veta dina exakta lånekostnader.


•  Rörlig i kombination med bunden ränta är bäst för dig som för dig som har stora lån och  är osäker på framtiden (dela upp på rörlig, femårig och tvåårig ränta).

]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-06-16_rantan-stiger-men-du-kan-sanka-den http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-06-16_rantan-stiger-men-du-kan-sanka-den Mon, 16 Jun 2008 13:31:38 +0200
För det är väl till semestern du ska använda dessa extraslantar? Det brukar de flesta göra.

- Det är så trevligt att få extrapengar...]]>
För det är väl till semestern du ska använda dessa extraslantar? Det brukar de flesta göra.

- Det är så trevligt att få extrapengar till semestern. Därför låter jag arbetsgivaren dra lite mer skatt under året, brukar många säga.

Visst kan det var trevligt. Men inte är det särskilt smart att se till så att man får skattepengar tillbaka. Det är inte den som får mest   pengar tillbaka på skatten som är den smartaste deklaranten. Snarare tvärtom. Den som får skattepengar tillbaka nu har faktiskt lånat ut pengar räntefritt till staten i över ett år.

Rent ekonomiskt är det faktiskt smartare att se till så att  det dras lite för lite skatt. Men då ska man helst kunna göra en fyllnadsinbetalning i samband med årets deklaration.

Fast så där ekonomisk behöver man kanske inte alltid vara. För visst kan det kännas skönt när det plötsligt dimper ner  några tusenlappar så här när sommaren just börjat med full kraft.  

Om jag säger att man inte ska slösa bort dessa pengar på något onödigt så låter jag väldigt tråkig och förutsägbar. Och det vill jag  egentligen inte vara.]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-06-04_har-du-fatt-extra-semesterpengar http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-06-04_har-du-fatt-extra-semesterpengar Wed, 04 Jun 2008 20:46:01 +0200
Det handlar om att jämföra olika tjänster och ta det som är mest prisvärt. Ofta gäller det ofta...]]>
Det handlar om att jämföra olika tjänster och ta det som är mest prisvärt. Ofta gäller det ofta at våga  pruta - att spela ut bankerna och försäkringsbolagen mot varandra.

När du exempelvis hittat den mesta mest prisvärda försäkringen på din bil här på Comnpricer så använder du den siffran när du sedan ringer det försäkringsbolaget som du har. Säg då så här:

- Om ni vill ha kvar mig som kund måste ni sänka premien till den nivå där det billigaste bolaget ligger.

I mitt exempel i Aftonbladet har jag kommit fram till 2 000 kronors sänkning av månadskostnaderna på detta sätt:

• Sänkt ränta med 0,35 procentenheter på ett bolån på en miljon:  200 kr.


• Byte av elavtal från tillsvidareavtal till rörligt avtal med lågt pris: 500 kr.


• Enkla energisparårtgärder (t ex täta fönster, sänka inomhustemperaturen med 2 grader) : 300 kr.


• Byt av mobiloperatör : 200 kr.


• Byte till den mest prisvärda bilförsäkringen: 300 kr.


• Byte till mest prisvärda villahemförsäkringen: 200 kr.


• Storhandla basmat i lågprisbutik i jämförelse med att handla samma varor i närbutik: 300 kr


• Totalt 2 000 kr/månad

]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-05-27_kan-du-sanka-manadskostnaden-med-2-000-kr http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-05-27_kan-du-sanka-manadskostnaden-med-2-000-kr Tue, 27 May 2008 11:04:12 +0200
Nu börjar bankerna att kriga om räntesatsen. Vilket härligt krig för oss konsumenter....]]>
Nu börjar bankerna att kriga om räntesatsen. Vilket härligt krig för oss konsumenter. Utnyttja kriget - och skaffa dig ett bra konto när tillfälle nu bjuds. Se i varje fall till så att du inte har stora belopp på lönekonton, som ofta helt saknar ränta. Det pratade jag om i radion i morse. Lyssna på det här:

Sveriges Radio Webbradio, Priskrig på sparräntor

Det är främst Danske Bank, isländska Kaupthing bank och lettiska Parex bank som nu försöker ta marknadsandelar från storbankerna genom att höja räntan. När Parex och Danske bank höjde nyligen svarade Kaupthing bank med att höja till 5,35 procent.

Eftersom detta är nästan lika häg ränta som villaägare får betala för ett bostadslån gör banken ingen större vinst på sina inlåningskonto. Men det de förlorarar på gungorna tar de igen på karusellerna - alltså andra produkter. Räntekriget är ett sätt att ta marknadsandelar.

Men många konton är inte så bra som de låter. Både på Kaupthings konto Edge och Danske banks konto XL är en del av räntan bara en bonus som ges under ett år och endast för 100 000 eller 50 000 kr. Det finns också andra specialvillkor på olika konton som det gäller att studera innan man tecknar sig för ett sådant konto.

Tänk också på att den statliga insättargarantin på upp till 250 000 kr endast gäller konton med rörlig ränta. Skulle någon bank mot förmodan gå i konkurs tar det också många månader innan man får ut garantin från staten.

Titta alltså inte bara på själva räntesatsen när du här väljer vilket konto som är bäst för dig:

http://www.compricer.se/sparande/]]> http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-05-21_vilket-harligt-rantekrig-2 http://www.compricer.se/blogg/anders/2008-05-21_vilket-harligt-rantekrig-2 Wed, 21 May 2008 09:47:00 +0200