Högre priser och inflation – så påverkas du som konsument

Hur mäts inflationen?

Inflationen mäter prisökningarna, hur mycket dyrare den allmänna prisnivån blivit, under det senaste året. Detta görs genom att SCB varje månad jämför priser på en "korg" med varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Innehållet i korgen är alltså varor och tjänster som SCB bedömer ingå i en representativ konsumtionskorg, som avspeglar vad en genomsnittlig svensk konsumerar. Om priset på korgen i augusti förra året var 100 KR och i augusti i år också 100 KR, innebär det att inflationen i augusti i år 100/100 – 1 = 0,00 eller 0 %. Det betyder att det inte finns inflation och inga prisökningar har skett.

Skulle priset på korgen däremot stiga i september i år till 107 KR, medan det för ett år sedan fortfarande kostade 100 KR, har priset stigit med (107/100) – 1 = 0,07, motsvarande 7 % vilket innebär att inflationen i september är 7 %.

Nu kommer det intressanta - om priset på varukorgen nästkommande månad (oktober) fortfarande är 107 KR, och priset i oktober förra året också var 100 KR, skulle inflationen i oktober också vara 7 % trots att det inte skett några prisökningar mellan september och oktober i år. Det innebär för dig som konsument att korgen kostar dig lika mycket i oktober som i september, trots att inflationen i oktober mäter till 7 %. Detta eftersom priset på korgen är 107 KR och det jämförs med priset på korgen året innan som då var 100 KR.

Om priset på korgen inte stiger mer under detta år, och priset för ett år sedan fortfarande var 100 KR, blir inflationen 7% för ett år, eftersom priset på korgen hela tiden är 7% högre än för ett år sedan. Om vi antar att priset på korgen inte stiger mer så kommer den förbli 107 KR även september nästa år. Priset på korgen har alltså varit oförändrat under ett helt år och inflationen sjunker till 107/107 – 1 = 0 %.

Hur upplevs inflationen av konsumenterna?

Inflationen kan med andra ord falla ordentligt utan att priserna för den skullen förändras alls. Detta eftersom inflationstalet berättar hur mycket priset har stigit det senaste året, medan din upplevelse som konsument kan vara helt olik den situation du läser om i nyheterna.

Exempel:

I juli och augusti 2021 och 2022 var priset på korgen

Som konsument betalar du lika mycket för korgen i juli och augusti 2022 men av nyheterna kunde du läsa att inflationen stigit från 8% till 9%. Ökningen berodde på att priset på korgen sjönk från juli till augusti 2021, men detta kommer inte att påverka din köpupplevelse 2022.

Under sensommaren 2022 steg energipriset snabbt och slog till och med rekord i södra delarna av Sverige. Under hösten sjönk priserna temporärt men var fortfarande mycket högre än för ett år sedan, för att sedan öka igen till vintern. Elpriserna ökade med drygt 45 procent under det gångna året, vilket också bidrog stort till inflationstakten. Just kategorin energi har därför haft en stor påverkan på  inflationen under året som gått. Om vi ser fram emot sensommaren 2023 kommer energipriset då jämföras med det höga priset som rådde 2022. Även om elpriserna skulle vara lika höga 2023 skulle alltså bidraget till inflationen inte vara lika stort. Det kommer troligtvis innebära att inflationen kommer sjunka, även om energipriserna fortfarande är höga. 

För dig som konsument betyder det dessvärre inte att priserna i affären har sjunkit, de är fortfarande påfrestande höga. I media och vid middagsbordet brukar begrepp som inflation, priser, prisökningar blandas ihop och det är inte mer än naturligt att vara lite skeptisk om man helt plötsligt skulle se rubriker om att inflationen sjunker, trots att man ändå måste betala över 65 kr för ett paket smör.

Sammantaget kan man säga att inflationstalet visar hur priserna idag är i förhållande till hur de var för ett år sedan, men säger inget om priset idag jämfört med för en månad sedan, även om det är vad du upplever i kassan och som påverkar din ekonomi här och nu