Så blir din privatekonomi om Kristdemokraterna får bestämma

1. Vad har ni för planer för pensionärerna? Kommer ni att sänka skatten på pension? Höja pensionen?

Kristdemokraterna har varit med och presenterat den största förstärkningen av pensionssystemet sedan 90-talet, som omfattar alla Sveriges 2,3 miljoner pensionärer. Vi höjer garantipensionen och konsumtionsstödet i bostadstillägget för de med lägst pension. Vi sänker skatten och inför en ”gas”, vilket är en utdelning av överskotten i pensionssystemet som går till just pensionärerna. 

Våra förslag innebär att en ensamstående pensionär med garantipension, samt en kvinna som är ensamstående pensionär, får närmare 1000 kr mer i månaden efter skatt. Reformen uppehåller även arbetslinjen där det lönar sig mer att arbeta, varav S/V:s förslag innebär att vissa som arbetat längre skulle få lägre pension. Att människor kan få lägre pension för att arbeta är allt annat än rättvist. För oss är det därför viktigt att det så kallade ”respektavståndet”, det vill säga skillnaden i pension mellan den som jobbat och den som inte jobbat, upprätthålls.

2. Hur ser ni på flytträtten för pension?

Kristdemokraterna har motionerat om att det bör utredas hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Varav det som särskilt bör utredas är om kravet på underskrift från tidigare arbetsgivare kan tas bort.

3. Hur ser ni på familjepolitiken? Planer för tex barnbidraget och föräldraförsäkringen.

Kristdemokraterna är ett familjeparti. Som förälder har man en ökad försörjningsbörda. Detta kompenseras till viss del av det generella  barnbidraget, som KD givetvis står bakom. För att ytterligare förstärka barnfamiljers ekonomi anser vi att föräldrar bör få behålla en större del av sin intjänade inkomst. Kristdemokraterna föreslår en skattereduktion för föräldrar med barn från 0-18 år på 300 kr.

För att särskilt stärka barnfamiljer i ekonomiskt svag ställning vill Kristdemokraterna även att den inkomstprövade barnrelaterade delen i bostadsbidraget höjs, vilket framförallt träffar ensamstående med barn. 

Angående föräldraförsäkringen anser vi att föräldrarna själva vet bäst om hur de ska dela upp sin ledighet med barnen. Därför vill vi inte ha någon kvotering för någon förälder. 

4. Skatt på arbete, vill ni förändra den?

Inkomstskatterna ska utformas så att arbete, utbildning och ansvarstagande lönar sig. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning få behålla sin egen lön, menar vi. 

Ett av kristdemokraternas mål är att ingen ska behöva betala mer än 50 procent i högsta marginalskatt samt att inte fler än 15 procent av inkomsttagarna ska betala statlig inkomstskatt. Drygt en miljon betalar statlig inkomstskatt idag och en majoritet av svenskarna förväntas betala statlig inkomstskatt någon gång i livet. Dessutom avtrappas jobbskatteavdraget för inkomster över 54 000 kr i månaden. Det gör att det lönar sig dåligt att utbilda sig och ta extra ansvar på jobbet. Därför vill vi höja skiktgränsen i den statliga inkomstskatten, vilket gör att betydligt färre behöver betala mer skatt. 

Vi föreslår breda skattesänkningar, där alla som arbetar får sänkt skatt, och riktade skattesänkningar till särskilda grupper som står långt från arbetsmarknaden. Det gäller långtidsarbetslösa, nyanlända och unga upp till 23 år. 

Föräldrar med barn under 18 år ska därutöver få en skattesänkning på 300 kr/månad och förälder. 

Kristdemokraterna vill också ta bort hela skillnaden i beskattning mellan pensionärer och löntagare, vilket minskar skatten väsentligt. 

Vi vill dessutom se ett ytterligare förstärkt jobbskatteavdrag för personer som är 69 år eller äldre, med syfte att det ska bli mer lönsamt för den som vill att arbeta längre.

5. Hur vill ni stimulera bostadspolitiken? Vill ni förändra reavinstskatten? Göra det lättare för unga att komma in på marknaden?

KD vill att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljningen fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras. En rörligare bostadsmarknad gör det lättare för unga att komma in. Vi föreslår även reformer som startlån, avdragsgillt bosparande för unga och en översyn av kreditrestriktionerna.

6. Hur vill ni påverka/styra elnätsbolagen när de sätter sina avgifter?

Under senaste året har de så kallade flaskhalsintäkterna varit orimligt höga.  Dessa bör återbetalas till hushållen. Det kan göras genom att sänka eller slopa effektavgiften för stamnätet, förutsatt att planerade investeringar och vissa kostnader täcks, vilket de nu gör med råge.
 
Svenska kraftnät jobbar för en sänkning av effektavgiften för 2022. Det är bra, men vi anser att hela avgiften bör slopas för 2022, och att den även framöver bör sänkas. Blir flaskhalsintäkterna fortsatt höga bör staten även höja sitt utdelningskrav på Svenska kraftnät, så att pengar kan gå till mer välfärd istället för att läggas på hög.

7. Har ni några planer på att stimulera sparande? Sänka skatten på sparande? Nytt avdrag?

Kristdemokraterna vill införa ett subventionerat förmånligt bosparande som förval för alla unga mellan 18-34 år med inkomst av tjänst, där också placeringar i finansiella instrument är möjligt. Vi har också sagt nej till regeringens förslag om höjning av ISK-skatten. 

8. Vill ni förändra skatten på Investeringssparkontot?

För oss är det viktigt att stoppa de skattehöjningar på sparande som vänstersidan föreslår eller föreslagit. Vi har däremot i dagsläget inga förslag om att sänka skatten på ISK. 

Kristdemokraterna är dock öppna för att justera skattenivåerna i ISK nedåt. Det konkreta förslag vi har är att bredda ISK med syfte att även nyemissioner och noteringar, som innehåller både nya och gamla aktier, omfattas. 

9. Har ni några planer för försörjningsstödet?

Försörjningsstödet har blivit mer av en kommunal arbetslöshetsförsäkring och en sista utpost för de som ännu inte kan matchas mot arbetsmarknaden. Detta var aldrig tanken. Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd för hushåll där sökande har arbetslöshet som försörjningshinder, vilka är ungefär hälften, uppgick till 6,1 miljarder kronor under 2020. 

Kristdemokraterna har föreslagit att en statlig dagpenning införs tydligt kopplad till deltagande i arbetsmarknadsinsatser, som ersätter försörjningsstödet för arbetsföra personer. Staten tar då över kommunernas kostnad för ekonomiskt bistånd där sökande har arbetslöshet som försörjningshinder. Detta är en stor reform som genom krav på motprestation – deltagande i rustande insatser – och ökade ekonomiska drivkrafter till arbete skulle bryta bidragsberoende. Denna ska vara individualiserad, inte behovsprövad, beräknad per dag och tydligt kopplad till krav på deltagande i insatser från Arbetsförmedlingen, vilket försörjningsstödet inte är då det är på hushållsnivå och behovsprövat. 

Försörjningsstödet är inte utformat för arbetsföra personer, bl.a. på grund av 
dess behovsprövning på hushållsnivå. Detta gör att arbetsföra personer lätt fastnar i ett bidragstagande och hämmas i att ta jobb. För att underlätta flyttar ditt jobben finns, vill Kristdemokraterna införa en tillfällig flyttpeng för 
personer i försörjningsstödet (och i a-kassan). Flyttpengen ska undanröja direkta hinder i form av kostnader för flytt för den som är arbetssökande och tar ett arbete utanför normalt pendlingsavstånd för att komma ur sin arbetslöshet. Flyttpengen kan också täcka intervjuresor. 
Värt att notera är att hushåll för att uppbära försörjningsstöd inte kan ha besparingar etc. Därför är flyttkostnader ett särskilt stort problem för dessa hushåll. 
 
Elva snabba frågor

• Skatten på pension? Sänka.
• Skatten på arbete? Sänka.
• Skatten på drivmedel? Sänka.
• Återinföra fastighetsskatten? Nej.
• Återinföra arvs- och förmögenhetsskatten? Nej.
• Restaurangmomsen? Behålla.
• Arbetsgivaravgifter för unga? Behålla.
• Privatekonomi som ämne i grundskolan? Nej.
• Ränteavdraget? Behålla. 
• Studiebidraget? Sänka. 
• Föräldradagar bundna till en förälder? Färre.

 
Vi kommer att presentera alla riksdagspartiers svar här i nyhetsbrevet enligt följande plan:

• 22 juni: Moderaterna
• 30 juni: Socialdemokraterna
• 7 juli: Centerpartiet
• 13 juli: Miljöpartiet
• 21 juli: Sverigedemokraterna
• 27 juli: Liberalerna
• 4 augusti: Kristdemokraterna
• 10 augusti: Vänsterpartiet

 
Ps. Glöm inte att rösta! Vid förra valet (2018) var valdeltagandet 87,18 procent, det högsta valdeltagandet sedan riksdagsvalet 1985. Ds