Vår fantastiska hjärna

Det finns en missuppfattning att vi är rationella varelser som alltid tar ekonomiska beslut utifrån välgrundade fakta. Så är inte fallet. Vi tar genvägar vid nästan alla beslut vi tar.

Vår hjärna är en fantastisk konstruktion som har utvecklats under tusentals år. På många sätt fungerar den fortfarande som den gjorde när vi levde som jägare och samlare på savannen, det vill säga 99,9 procent av den tid vi har existerat på jorden. Och det fungerade alldeles utmärkt när överlevnad och fortplantning var i fokus och vi dagligen stod inför hot och faror. Vi reagerade automatiskt med känslor och tog nån gång då och då rationella beslut. Att titta framåt, överväga alla alternativ, planera och avstå från något idag för att få något imorgon var ingen bra överlevnadsstrategi.

Idag är det däremot bra att ibland planera framåt, men det kräver ansträngning. Det kräver att vi går emot våra impulser att agerar kortsiktigt. Det kräver att vi kopplar in vårt långsamma, rationella tänkande. Men det gör vi endast i 5 procent av alla beslut vi tar. I 95 procent av besluten tar vi mentala genvägar vilket hjälper oss att göra snabba och effektiva (dock ej optimala eller helt rationella) val, vilket kan resultera i att vi gör tankevurpor. Ofta fungerar detta mycket bra, vi tar beslut och får saker gjorda, men ibland agerar vi kortsiktigt och med känslor vid tillfällen då vi verkligen borde stanna upp och tänka efter.

Flockbeteende och förlustaversion när börsen rasar

Flockbeteende och förlustaversion är två “tankevurpor” som påverkar oss när vi förlorar pengar. Att inte följa med flocken, att avvika och göra annorlunda, betydde ofta en säker död när vi levde som jägare och samlare. Vi har alltså genom evolutionen lärt oss att göra som alla andra.

Att förlora något kunde även det vara mycket allvarligt. Att förlora mat, närstående eller bostad kunde betyda döden. Så när vi idag förlorar något viktigt aktiveras smärtcentrum i hjärnan för att göra oss uppmärksamma på faran det kan innebära. I och med detta så har vi utvecklats så att vi även reagerar snabbare och starkare på farliga och negativa nyheter än vad vi gör på positiva nyheter. Detta har bland annat media varit duktiga på att använda sig av. Det är inte ofta vi kan läsa en artikel om en väg där det inte har varit några olyckor den senaste veckan och det skrivs betydligt fler artiklar om börsnedgångar än det görs om börsuppgångar.

Det kan alltså kännas väldigt smärtsamt när vi ser värdet på vårt sparande sjunka. Och istället för att koppla in pannloben, vår smartaste del av hjärnan som kan resonera och sätta saker och ting i perspektiv, reagerar vi ofta som vid livsfara och säljer våra aktier och fonder. Det troliga är du reagerar betydligt starkare på årets nedgång på närmare 20 procent på Stockholmsbörsen än vad du reagerade på uppgången under förra året (2021) då Stockholmsbörsen steg med 35 procent.

Så vad ska man göra när börsen faller?

Du måste självklart göra val utifrån dina egna förutsättningar och vilken risk du vill ta. Men om du endast har pengar som du sparar på lång sikt så visar studier att det har varit bättre att inte försöka tajma marknaden. Om du agerar varje gång det rör på sig på marknaden så kommer du troligtvis att förlora mer än om du sitter still (inte säljer) och fortsätter att investera långsiktigt.

Lästips: 
Ekonomiskolan del 4: Tankevurpor
Ekonomiskolan del 6: Långsiktigt sparande