Spännande med ett helt nytt decennium framför oss. Det sätter genast igång siandet hos trendmakare och analytiker för de kommande åren och för kommande generationer – familjen blir viktigare än någonsin och det traditionella är på väg tillbaka. Det är inte bara ett skifte av årtionde, utan även av värderingar hos de unga. De som ska forma framtiden. Mindre äventyrslusta hos ungdomar att upptäcka världen säger de på Kairos Future. Och mer av att få den lilla världen att fungera när det gäller exempelvis jobb. Nu är det inne bland tjugoåringar att bli vuxna. Entreprenöranda finns också och nya affärsidéer blomstrar för uppkomna behov. Det enkla kan vara det geniala. Det finns exempel på internetsajter som kommer till när ett behov behöver fyllas och så är affärerna igång.

Även tron på nuet hos något äldre är stark. Sparandet i aktiefonder slog nytt rekord förra året, vilket visar att den så kallade ”riskaptiten” är tillbaka. Sparare, hungriga på snabb avkastning, lockas åter till främmande marknader. Medierna bidrar med rapportering och litet av ”följa John” uppstår. Även konsumtionen har tagit rejäl fart igen efter finanskrisen. Vad ligger bakom hushållens ökade konsumtion, och hur kommer det sig att många väljer att shoppa med lånade pengar? Nu ökar de obetalda skulderna, vilket visar på riskerna med att sakna tillräcklig buffert. Enligt kronofogden gäller de vanligaste skulderna telefon och Internet samt konsumtion på kredit.

Vilka råd kan passa för det kommande decenniet? Kanske att vara öppen för allt det nya som kommer samtidigt som det aldrig är fel att lära sig av tidigare erfarenheter. Lite av back to basic, fast med nya perspektiv. Det finns flera begrepp som vi förmodligen ska försöka undvika framöver och ett av dem är kortsiktighet.

Det verkar som om vi faller lätt för frestelser. Det som är roligt för stunden får ge vika för det som är sunt i längden. Att tänka mer i termer av hållbarhet och långsiktighet är bra i vardagen. Även när det gäller ekonomi. Vad innebär det? För var och en kan det handla om att ha styrka att kunna avstå. Ställ dig gärna frågan – ”är den här prylen verkligen värd min arbetade tid?” Tjänar du 100 kronor i timmen efter skatt motsvarar priset på 800 kronor en hel arbetsdag!

När vi sparar eller lånar fördelar vi om våra inkomster över livet. Det breda perspektivet kan vara bra att ha med sig när man står inför olika val. Lån möjliggör att du får tillgång till något, som du betalar med dina framtida inkomster, samtidigt som det minskar utrymmet för framtida konsumtion. Ett lån kan du ta när du kan spara lika mycket som avbetalningen utgör. Men om det är svårt att få pengarna att räcka idag och du inte har möjlighet att spara, ja då har du inte heller råd att betala lånet. Ett nytt lån kommer bara att förvärra problemet. Det handlar om att låta det sunda förnuftet råda, även när allt ser som mörkast ut.

En sund ekonomi där inkomster och utgifter är i god balans är en riktigt bra grund att stå på. Låt det gärna bli en hållbar trend.

Ylva Yngveson
Privatekonom
Swedbank