Familjeekonomin kan försämras med flera tusenlappar om ungdomarna bor kvar hemma när de slutat gymnasiet. Hur gör man när man ska börja ta betalt av sina barn?

Att ta betalt av sina barn är laddat
Det är inte pengarna eller matematiken som är det svåra när du ska ta upp frågan om att ditt barn ska börja betala för sig hemma. Det är känslorna. Det är lätt att känna sig som en dålig förälder. Men det finns det egentligen ingen anledning till. Lagen säger att du är skyldig att försörja dina barn tills de fyller 18 år eller tills de fyller 21 år om de fortfarande går kvar i gymnasiet. Därefter har du inte något försörjningsansvar. Dina barn räknas som vuxna med ansvar för att försörja sig själva. Oavsett om de har egna inkomster eller inte.

Gör dina barn en tjänst
Jag tycker att man gör sina barn en björntjänst om man försörjer dem för länge. Genom att betala hemma lär sig ungdomarna vad saker kostar. De blir helt enkelt bättre rustade inför livet som vuxen.

Vad är en rimlig summa?
Konsumentverket anger i sin broschyr "Koll på pengarna” att 3600 -4000 kronor kan vara en rimlig summa att betala hemma. Har dina barn låg inkomst eller osäker anställning kan du försöka anpassa summan efter vad som är möjligt. Behöver du inte pengarna kan du ju alltid spara dem för barnens räkning för att senare ta ställning till om du kan hjälpa till ekonomiskt.

Så här kan du göra

  1. Förbered dig väl. Ladda hem Konsumentverkets broschyr ” Koll på pengarna”. Prata dig samman med den andre föräldern så att ni vet var ni står.

  2. Bestäm en tid då ni kan sitta ostört.

  3. Ta avstamp i lagen. Min erfarenhet är att de bästa samtalen blir när föräldrarnas utgångspunkt är att ungdomarna är vuxna, ska försörja sig själva och därmed betala hemma. Tänk att ni är jämbördiga parter som ska komma fram till en vettig lösning.

  4. Ta hjälp av Konsumentverkets beräkningar. Diskussionen blir mindre laddad när du använder uppgifter från en tredje part. Ett sätt att resonera är att strikt utgå ifrån Konsumentverkets exempel. Ett annat sätt är att utgå ifrån familjens faktiska hushållskostnader och bestämma hur stor andel var och en ska stå för.

  5. Kom överens och stäm av efter ett par månader. Det finns inget rätt eller fel. Här får man ta och ge och vara beredd att justera. Det viktiga är att komma fram till någon sorts lösning som fungerar i längden.



Bodil Hallin
Familjeekonom Ikano Bank