Ja och nej. Reporäntan, alltså Riksbankens styrränta, är ingen förkortning men kommer från ordet repa vilket i sin tur är en förkortning av engelskans repurchase agreement. En penningpolitiska repa är en transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom att köpa värdepapper och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en vecka. Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren. Riksbanken genomför vanligtvis repor varje vecka.

Reporäntan i sin tur är den ränta bankerna få betala när de lånar pengar av Riksbanken via dessa repotransaktioner. Lite förenklat kan man säga att reporäntan utgör en gas och broms i vår ekonomi. Om riksbanken bedömer att de måste dämpa inflationstrycket höjs reporäntan. Bankernas utlåningsräntor följer reporäntan och även deras räntor höjs därför. Detta medför att det blir dyrare för företag och privatpersoner att låna pengar, vilket leder till att konsumtion och investeringar minskar. En höjning av reporäntan är alltså en broms som kyler av ekonomin och något som Riksbanken brukar använda sig av i högkonjunktur.

En sänkt reporänta ska däremot bidra till att marknadsräntorna sjunker, vilket enligt skolboken ska ge ökad konsumtion och investeringsvilja vilket sätter fart på ekonomin. Sänkt reporänta är alltså gasen som Riksbanken använder när de vill stimulera ekonomin och höja inflationen.

Hoppas det gjorde det lite tydligare! //Johanna