Jag är inte helt säker på att jag hänger med i ditt resonemang här, men så här skulle jag förklara logiken bakom ränteskillnadsersättning.

Du och banken har ett avtal om att du ska betala en viss ränta under en viss tid. Om du vill bryta avtalet i förtid så jämför banken vad du skulle ha betalat enligt avtalet med hur ränteläget ser ut idag. Om de då förlorar pengar tar de ut mellanskillnaden av dig som ränteskillnadsersättning. Om banken å andra sidan tjänar på att du bryter lånet får du inte någon motsvarande ersättning. Beräkningen är alldeles för krånglig för att beskrivas här men det som är viktigt att veta är att det finns en marginal i kalkylen som ger banken en fördel. Om du skulle teckna ett bolån idag och omedelbart bröt lånet skulle du få betala ränteskillnadsersättning trots att räntorna inte hunnit röra på sig alls. Hos Konsumenternas kan du räkna ut vad ränteskillnadsersättningen skulle bli i ditt fall.

Med andra ord jämför de inte med att låta pengarna ligga still i kassavalvet utan med vad de tror att de kan få om de lånar ut till en ny kund. Och de jämför på ett sätt som är ganska förmånligt för dem själva.

Vi rekommenderar rörlig ränta till de flesta, delvis på grund av risken att behöva betala ränteskillnadsersättning. Det går också att diskutera om den modell som används idag är lite för generös för banken, men att det finns en konstruktion som ser ut ungefär så här tycker vi är ganska rimligt. Annars hade du ju kunna ta ett nytt lån hos en annan bank och betala av det gamla lånet ifall räntorna gick ned, medan banken fortfarande vore bunden av avtalet om räntan gick upp. Vi förstår att banken inte är så pigga på det och hade villkoren varit sådana hade de också behöva höja de bundna räntorna rejält så det hade inte nödvändigtvis varit bra för konsumenterna heller.