Börskrasch snart? Byta till räntefonder?

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
2 minuters läsning
Börskrasch snart? Byta till räntefonder?

Stockholms-börsen går som tåget. Hittills i år har den stigit med runt tio procent, inklusive utdelningar, och de flesta ser mycket positivt på aktier. Är det nu man ska vara lite försiktig, kanske lägga en del av sitt kapital i säkrare tillgångar?

På fem år har SIX Return Index, som mäter utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar, gått upp med nästan 100 procent. Räntorna är låga och var och varannan person pratar aktier och aktieklipp. Är det dags att byta investeringsform nu?

 

Är en räntefond en bra investering idag?

Räntefonder är förknippade med låg risk men också låg möjlighet till större värdeökningar. En räntefond placerar i räntebärande värdepapper som ger ränta. Korta räntefonder investerar i korta räntepapper med löptid kortare än ett år. Dessa fonder påverkas i liten grad av marknadsräntorna. Långa räntefonder investerar mestadels i räntepapper med längre löptid än ett år. De påverkas av marknadsräntorna och ökar i regel i värde när marknadsräntan sjunker eftersom räntan ofta är fastställd på en högre nivå.

 

Idag är avgifterna i relation till avkastning extremt höga

När räntorna är låga är även avkastningen på räntefonder låg. Men avgifterna är oförändrade. Risken finns att avgifterna för räntefonder snabbt äter upp en stor del av den förväntade avkastningen som idag är väsentligt lägre än för fem år sedan.

 

Enligt färsk statistik från Avanza och Nordnet har räntefonder fått revansch under augusti efter ett dåligt första och andra kvartal i år då nettoförsäljningen låg på plus. Samtidigt ligger räntorna på rekordlåga nivåer. Reporäntan ligger på 0,25 procent och förväntas ligga kvar på denna låga nivå fram till och med slutet på 2015 enligt Riksbankens räntebana.

 

Idag utgör avgiften för en genomsnittlig räntefond hälften av avkastningen

Enligt morningstar.se har korta räntefonder mellan 0,11 procent och 0,56 procent i årlig avgift. Den vanligaste avgiften ligger på 0,4 procent. En genomsnittlig kort räntefonds avkastning år 2007 var 3 procent. Förra året gav samma fond 1 procent i avkastning. Avgiften i relation till avkastning är alltså extremt hör idag. År 2007 betalade du en avgift på 13 procent av avkastningen. Idag betalar du 40 procent av avkastningen.

 

Om du dessutom har din räntefond i ett ”skal” (Kapitalförsäkring, ISK, depå) som kostar 200 kronor per år plus en kapitalavgift på 0,65 procent per år är det lätt att förstå att räntefonden inte skulle ge mig någon speciellt bra avkastning med dagens ränteläge. Sparkonto med 2,5 procent i ränta (bundet 1 år) verkar vara ett betydligt bättre val. Idag finns det fyra kreditinstitut som erbjuder en sparränta på över 2 procent om du binder pengarna i ett år.

 

Dags för gratis räntefonder!

Idag finns det några aktiefonder som är gratis (ingen förvaltningsavgift) från bland annat Avanza, SBAB, Nordnet och SEB. Men räntefonderna har samma avgifter som alltid, trots den låga förväntade avkastningen. Nu är det hög tid för någon bank att lansera en gratis räntefond. Någon?

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Reporäntan kvar på rekordlåga 0,25 %

1 minuts läsning

Reporäntan har legat på 0,25 procent en gång tidigare under 12 månader (från juli 2009 till juni 2010). Reporäntan är Riksbankens styrränta sedan 1994 och har genom åren gradvist höjts och sänkts efter hur Riksbanken har bedöm...

Föregående artikel