Därför tar vi konstant dåliga ekonomiska beslut!

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Privatekonomi /
2 minuters läsning
Därför tar vi konstant dåliga ekonomiska beslut!

Vi fattar ett stort antal ekonomiska beslut varje dag och ser pengar som en naturlig del av livet. Och vi tar konstant dåliga beslut. Vi är helt enkelt dåliga på att hantera pengar.


Att använda pengar är inte naturligt för oss

Även om det är praktiskt att vi idag handlar med pengar, och inte byter varor med varandra i samma utsträckning som förr, så är det onaturligt för oss. Och relativt nytt om man tänker på hur länge vi har existerat, utan pengar.

Ett exempel är tumregeln Status quo bias.

Den förklarar hur vi gör val på basis av tidigare val, allt för att underlätta livet för oss. Tyvärr är det inte bara bra val som blir en vana. Även ogynnsamma val blir lätt till ovanor. Och tyvärr omprövar vi sällan våra val när världen runt omkring oss förändras. Vi är vanedjur!

Ett bra exempel på Status quo bias är organdonation.

I Europa finns det två typer av länder när det kommer till organdonation: Länder där en minoritet deltar i organdonatorprogrammet och länder där en majoritet deltar. Och en stor del av skillnaden beror på Status quo bias!

De länder som har en minoritet som deltar i programmet ställer frågan (i officiella formulär) på följande sätt: ”Markera rutan om du vill delta i organdonationsprogrammet”.

De länder som har en majoritet som deltar i programmet ställer frågan på följande sätt: ”Markera rutan om du inte vill delta i organisationsprogrammet”.

Sättet frågan skrivs på (om valet är förbestämt eller inte) skapar alltså denna enorma skillnad.

Intressant är att Nederländerna som spenderat mest officiella medel på kampanjer för att övertala människor att delta har nått 28 % deltagande. Bra men inte i närheten av gruppen som ställer frågan ”Markera om du inte vill delta…”.

Vårt agerande när det kommer till pengar visar att Status quo bias kan vara särskilt skadligt här.

Vår tendens att hålla fast vid det som vi redan har påverkar oss ofta negativt. T.ex. när vi ska spara till vår pension. Även om våra fonder, som vi valde för många år sedan, har levererat dålig avkastning med höga avgifter, så väljer vi inte sällan att ha kvar fonderna. De flesta av oss väljer det alternativ som är förvalt för oss eller det alternativ som vi en gång valde, utan att egentligen ta reda på om det är det bästa.

Status quo bias är också aktivt när vi väljer bank - eller snarare väljer att stanna kvar hos samma bank.

Att en majoritet av Svenskarna sitter med ett sparkonto hos sin bank – med max 0,3 procent i ränta, när det finns kreditinstitut med upp till 2,35 % i ränta - är ett tydligt tecken på detta.

Vad kan vi göra för att ”gå runt” Status quo bias”?

Det enklaste och mest effektiva sättet är att förhala våra beslut något. När vi uppmanas att fatta ett snabbt beslut ”knuffas” vi att ta standardalternativet eller att hålla fast vid vårt redan valda alternativ. Genom att ge dig själv lite tid så kommer du ta ett mer rationellt beslut. Och glöm inte att ompröva dina beslut ibland. Att du ändrar dig betyder inte att gjorda val var dåliga. Det betyder bara att världen har förändrats – och att du hänger med.

Lycka till!


 

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Har du koll på insättnings-garantin?

1 minuts läsning

Insättningsgarantin = nästan 900 000 kronors säkerhet Går din bank eller finansinstitut i konkurs betalar Riksgälden upp till 100 000 Euro till dig för de pengar du har på sparkonton hos dessa banker eller institut. Daniel Barr, chef för avdelningen ...

Föregående artikel