Högre inkomst betyder inte alltid högre konsumtion

Hans viktigaste forskargärning, Deatonparadoxen, handlar om att konsumtionen varierar mindre än inkomsten. En plötslig inkomstökning för hela ekonomin behöver inte resultera i en lika stor konsumtionsökning. Genom att granska enskilda individers konsumtionsbeslut kan man förstå hur stora grupper, även samhället som helhet, kommer att reagera vid t.ex. inkomst eller prisförändringar.

Deatons forskning handlar i huvudsak om tre frågor:

1. Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor?

Vi behöver, förutom att förklara och förutse olika konsumtionsmönster, också utvärdera hur olika reformer (ändringar i skatter och avgifter) påverkar olika grupper i samhället. Tidigare forskning bygger på att alla individer i ett samhälle agerar på samma sätt vid en inkomstökning. Tillsammans med kollegan John Muelbauer publicerade Deaton en modell 1980 som istället börjar på mikronivå, med hushållens konsumtion, och bygger sedan upp hur hela ekonomin skulle reagera på till exempel reformer och plötsliga konjunkturnedgångar.

2. Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras och hur mycket sparas?

Deatons forskning visar att de verkliga sambanden mellan konsumtion och konjunktur inte går att förklara om man utgår ifrån samhällets totala konsumtion och inkomst. Man bör istället börja med att titta på hur enskilda individer anpassar sin konsumtion till sina egna inkomster och sedan genom aggregation förstå hur samhället som helhet agerar.

3. Hur kan vi bäst mäta och analysera välfärd och fattigdom?

Deatons forskning demonstrerar hur information om enskilda hushålls konsumtion kan användas för att klarlägga mekanismer bakom ekonomisk utveckling. Genom att använda hushållsundersökningar har han upptäckt fallgropar när man jämför fattigdom över tid och mellan olika länder. Även konkreta frågor såsom samband mellan inkomst och kaloriintag har kunnat belysas genom att använda hushållsdata. Deatons forskning har fått betydande konsekvenser för att förstå hur många människor i världen som faktiskt lever i extrem fattigdom.

"Genom att belysa sambanden mellan de enskilda individernas val och utfallen för hela samhället har hans arbeten hjälpt till att stöpa om forskningen inom mikroekonomi, makroekonomi och utvecklingsekonomi", skriver akademien i motiveringen.