Högre inkomst betyder inte alltid högre konsumtion

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Privatekonomi /
1 minuts läsning
Högre inkomst betyder inte alltid högre konsumtion

I måndags meddelade Kungliga Vetenskapsakademien att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går till Angus Deaton för ”Hans analys av konsumtion, fattigdom och välfärd”.


Hans viktigaste forskargärning, Deatonparadoxen, handlar om att konsumtionen varierar mindre än inkomsten. En plötslig inkomstökning för hela ekonomin behöver inte resultera i en lika stor konsumtionsökning. Genom att granska enskilda individers konsumtionsbeslut kan man förstå hur stora grupper, även samhället som helhet, kommer att reagera vid t.ex. inkomst eller prisförändringar.

Deatons forskning handlar i huvudsak om tre frågor:

 

1. Hur fördelar konsumenterna sina utgifter på olika varor?


Vi behöver, förutom att förklara och förutse olika konsumtionsmönster, också utvärdera hur olika reformer (ändringar i skatter och avgifter) påverkar olika grupper i samhället. Tidigare forskning bygger på att alla individer i ett samhälle agerar på samma sätt vid en inkomstökning. Tillsammans med kollegan John Muelbauer publicerade Deaton en modell 1980 som istället börjar på mikronivå, med hushållens konsumtion, och bygger sedan upp hur hela ekonomin skulle reagera på till exempel reformer och plötsliga konjunkturnedgångar.

 

2. Hur mycket av samhällets totala inkomster konsumeras och hur mycket sparas?


Deatons forskning visar att de verkliga sambanden mellan konsumtion och konjunktur inte går att förklara om man utgår ifrån samhällets totala konsumtion och inkomst. Man bör istället börja med att titta på hur enskilda individer anpassar sin konsumtion till sina egna inkomster och sedan genom aggregation förstå hur samhället som helhet agerar.

 

3. Hur kan vi bäst mäta och analysera välfärd och fattigdom?


Deatons forskning demonstrerar hur information om enskilda hushålls konsumtion kan användas för att klarlägga mekanismer bakom ekonomisk utveckling. Genom att använda hushållsundersökningar har han upptäckt fallgropar när man jämför fattigdom över tid och mellan olika länder. Även konkreta frågor såsom samband mellan inkomst och kaloriintag har kunnat belysas genom att använda hushållsdata. Deatons forskning har fått betydande konsekvenser för att förstå hur många människor i världen som faktiskt lever i extrem fattigdom.

"Genom att belysa sambanden mellan de enskilda individernas val och utfallen för hela samhället har hans arbeten hjälpt till att stöpa om forskningen inom mikroekonomi, makroekonomi och utvecklingsekonomi", skriver akademien i motiveringen.


 

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Ny rapport från Villaägarna visar på stora prisskillnader mellan olika elavtal

1 minuts läsning

Marknaden räknar med ett elpris på 26 öre per kilowattimme i vinter Det är några procent lägre än förra vintern. Det låga priset beror bland annat på att vattenmagasinen är fulla, kärnkraften fungerar bra och att energi generell...

Föregående artikel