Riksbanken höjer reporäntan!

Som många trodde höjde Riksbanken reporäntan i morse med 0,25 procentenheter. Det är den första höjningen sedan januari 2020 då räntan höjdes från -0,25 procent till 0 procent och första gången vi har en ränta på över 0 procent sedan 2014.

Räntebanan: Plan för framtida räntehöjningar

Riksbanken ändrade även räntebanan. Istället som tidigare då man hade kommunicerat att reporäntan skulle höjas första gången under andra halvåret 2024 signalerar direktionens nu att räntan höjs gradvis framöver och att den ligger något under 2 procent om tre år. 

Riksbanken kommer även att sänka takten i köp av värdepapper och skriver: "Direktionen har också beslutat att sänka takten i Riksbankens köp av värdepapper under andra halvåret i år så att innehavet börjar minska, samt att Riksbanken ska sluta köpa statsskuldsväxlar från och med den 28 april. På så sätt anpassas penningpolitiken så att inflationen återgår till inflationsmålet."



(Reporäntan 2012 - 2022. Källa: Riksbanken)

Inflationen

Inflation har vi när värdet på våra pengar sjunker. Vi kan köpa färre varor och tjänster för samma summa pengar. Inflationen började stiga i slutet på förra året då vi började öppnade upp efter pandemin. Vi började konsumera igen och pga brist på vissa varor och ökade energipriser ökade kostnaderna för företagen att producera varor och tjänster, och de behövde höja priserna. Sen invaderade Ryssland Ukraina och inflationen steg ytterligare. I februari hade vi en inflation på 4,5 procent och i mars låg inflationen på 6,1 procent.

Målet för Riksbankens penningpolitik är att upprätthålla ett fast penningvärde. De har preciserat detta som att inflationen ska vara 2 procent.

Hur kommer våra boräntor att påverkas nu?

När Riksbanken höjer reporäntan så blir det dyrare för bankerna att låna pengar. De bundna boräntorna påverkas mer av räntorna på bostadsobligationer (som stigit den senaste tiden) än av reporäntan och det är därför som vi har sett de bundna boräntorna stiga den senaste tiden. Den 5-åriga räntan (snitträntan) steg från 1,85 procent i februari till 2,12 procent i mars. Den rörliga boräntan (3-mån) har dock stått relativ stilla även om vissa banker har börjat att höja listräntorna. I februari låg den rörliga snitträntan (den ränta nya kunder fick i genomsnitt hos bankerna) på 1,33 procent och i mars låg räntan på 1,34 procent.

Nu när Riksbanken höjer reporäntan så är det bara en tidsfråga innan bankerna även börjar höja sina rörliga räntor. Det är troligt att bankerna höjer bolåneräntorna i samma tak eller något snabbare än Riksbanken höjer reporäntan.



Historisk skillnad mellan rörlig ränta (3-mån) och 5-års räntan.

Vad kan man göra som bolånetagare?

Vi kan inte påverka hur räntorna kommer att röra sig. Och det är mycket svårt att veta hur de kommer att förändras i framtiden. Vad vi dock oftast kan kontrollera är vilket bolån vi har och vilken ränta vi betalar. Och vad vi gör med våra utgifter.

1. Så logga in på din bank och kolla vad du har för ränta idag på ditt bolån. Ta sen en titt på bankernas snitträntor. Prata med din bank och se om dom kan sänka din ränta. Om inte, kontakta 2-3 ytterligare banker och se vad de kan erbjuda. Eller låt oss hjälpa dig att jämföra och omförhandla din boränta. Byt bank om du får ner räntan.
    
2. Se över dina kostnader och se om det finns några som du kan sänka. Byt elavtal om du kan få ett lägre pris hos ett annat elbolag. Se över dina försäkringar. Kan du få samma eller bättre skydd till en lägre kostnad?
    
3. Med pengarna du sparar genom att se över dina kostnader stoppar du in på ett sparkonto med ränta. Kanske ett specifikt för kommande räntehöjningar. Då är du förberedd och har lite extra pengar till tuffare tider.

Jag gästade Aftonbladet TV tillsammans med Andreas Cervenka i morse och pratade om Riksbankens besked. Ni ser inslaget här: AB TV Riksbanksbesked