Så mycket behöver du ha i en buffert

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Spara pengar /
2 minuters läsning
Så mycket behöver du ha i en buffert

Att ha en liten buffert för förutsägbara och oförutsägbara händelser är viktigt. Så här räknar du ut hur mycket du behöver spara.

Vissa tider på året går det ofta åt lite mer pengar, såsom vid jul eller under semestern. Och för att få det att gå ihop behöver vi spara under resten av året. Det händer också saker i livet som vi inte har kontroll över. Att du blir av med jobbet, att du eller en anhörig blir sjuk eller att tvättmaskinen eller förhållandet går sönder medför påfrestningar, både psykiska och eko­nomiska. Att oroa dig för pengar och kanske behöva ta ett dyrt privatlån är det sista du vill göra när allt annat är jobbigt. En buffert är det första du ska spara till, innan du sparar mer långsiktigt. Hur du ska spara långsiktigt går vi igenom i nästa del av ekonomiskolan: Del 6.

Hur stort ditt eget buffertsparande behöver vara beror på din ekonomiska situation.

Du bör fundera på dels hur stora utgifter du har varje månad, dels dina möjligheter till hjälp om något händer, till exempel bostadsbidrag, a-kassa och inkomstförsäkring. Har du hus och bil behöver du en större buffert än om du bor i hyresrätt och åker kommunalt. Är ni flera i hushållet behöver ni en större buffert än om du är själv.

Se över vilka oundvikliga utgifter du har varje månad.

Ta hjälp av budgeten du gjorde i del 1 av ekonomiskolan. Vilka fasta kostnader har du här? Räkna ihop dina bostadskostnader, resekostnader, ränte- och amorteringskostnader för lån och rörliga kostnader såsom mat, kläder, mediciner och så vidare. Gör en uppskattning av hur mycket av detta du kan klara dig utan och hur mycket du fortfarande kommer att behöva betala för per månad.

Tre månaders utgifter.

Den summa du kommer fram till ska alltså räcka i en månad om du står utan huvudinkomst. Ta den gånger tre så har du tre månaders utgiftsbuffert. Det är en buffert alla ska försöka uppnå, ett bra sparmål. 

Passa på att fundera på arbetslöshetskassa och inkomstförsäkring. Att du är med i a-kassan när du arbetar gör att du får ersättning om du blir arbetslös. En inkomstförsäkring gör dessutom att du trots arbetslöshet får ut en del av din tidigare lön varje månad.

Är ni två i hushållet som har inkomster så gör ni likadant som ovan men tittar på hela familjens utgifter och möjligheter. Eftersom sannolikheten att flera familjemedlemmar blir av med sina inkomster samtidigt är rätt liten kan ni räkna på hushållets utgifter minus nettoinkomsten från den med lägst inkomst. Det som blir kvar är ert buffertbehov för en månad. Ta det gånger tre och ni har ett mål för ert buffertsparande.

Det du sparar till din buffert bör du ha på ett sparkonto där du lätt kan komma åt pengarna. Storbankerna erbjuder idag ingen ränta på sina sparkonton, men det finns nischbanker som erbjuder såväl ränta som fria uttag. Se till att ditt konto har insättningsgaranti. Sätt upp ett autogiro till ditt sparkonto och spara lite varje månad, så fylls bufferten på efter hand. 

Lycka till!

 

Här hittar du del 5 av Ekonomiskolan: Buffert där du hittar mer information om hur du ska tänka runt din buffert. Fler delar av ekonomiskolan hittar du här: Compricers ekonomiskola. Se till att du prenumerera på vårt nyhetsbrev för att inte missa någon del av skolans 12 delar.

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

När ska man satsa på aktiv förvaltning?

5 minuters läsning

Jag tycker att indexförvaltning är en mycket bra bas i sparandet. Kostnader och avgifter gör att aktiva förvaltare jobbar i uppförsbacke. Men i min portfölj har aktiv förvaltning också en plats, om än en mindre sådan. Jag tycker inte fråga...

Föregående artikel