Sverige kan bli det första kontantlösa samhället. Men går det för fort?

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Privatekonomi /
1 minuts läsning
Sverige kan bli det första kontantlösa samhället. Men går det för fort?

En studie av marknaden gjord av Kungliga tekniska högskolan (KTH) på uppdrag av konsumentverket visar på en snabb minskning av kontanthanteringen i Sverige. Enligt Svensk Handel görs redan idag 80 procent av alla transaktioner i detaljhandeln med kort.


Studien visar att två tredjedelar av Sveriges handlare uppger att de kommer att sluta att acceptera kontanter senast år 2030. ”Det går väldigt fort just nu. För bankerna innebär hanteringen av kontanter bara en kostnad, så kontanter kommer bara att finnas så länge människor och butiker efterfråga dem”, säger Niklas Arvidsson, docent i industriell dynamik och lektor KTH till SvD.

Kontanthantering i handel styrs av två olika lagar; Riksbankslagen, som säger att kontanter i svenska kronor är lagliga betalmedel och Avtalsrätten, som säger att så länge en butik har tydlig information om att de inte accepterar kontanter får de säga nej till en kund.

Ett kontantlöst samhälle innebär fördelar såsom ökad säkerhet och billigare hantering av transaktioner. Nackdelarna innebär ett mer sårbart samhälle (attentat, strömavbrott, IT-system etc) och att små handlare och vissa grupper i samhället riskerar att få problem när möjligheten till kontant betalning försvinner.

Den snabba utvecklingen och den snabbt minskade tillgången till kontanter oroar politiker. En utredning bestående av representanter från alla åtta Riksdagspartiers har tillsats. Mats Dillén som leder utredningen säger: ”Så vitt jag förstår så finns det inget annat land i världen som slutar att använda kontanter så snabbt som vi här i Sverige. Det finns riskscenarier kopplade till den här snabbt minskade kontantanvändningen, att en del hushåll och företag får problem att utföra sina betaltjänster. Vi måste funder på hur man ska kunna säkerställa att man på ett rimligt sätt ska kunna utföra sina betaltjänster i hela Sverige”.

I en undersökning några år sedan ansåg två av tre svenskar att kontanter är en mänsklig rättighet. Vad tycker du?

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Ska jag ta betalt av mina barn?

4 minuters läsning

Här kanske både föräldrar och unga börjar skruva på sig. Ska man verkligen ta betalt av sina barn? Mitt svar är entydigt ja och här kommer några av anledningarna:   Lagen är tydlig: Du som förälder är skyldig att f&...

Föregående artikel