Inflationstakten steg i september

Den definitiva inflationsrapporten från SCB bekräftar en tydlig vändning i prisutvecklingen. Efter en period där dämpande effekter höll siffrorna nere, steg inflationstakten igen under september. Mätt i KPIF mer än fördubblades inflationstakten från 0,7 till 1,5 procent.

Att siffrorna vänder uppåt var i sig väntat i takt med att tidigare dämpande effekter i statistiken klingar av. Låt oss bena ut vad som ligger bakom uppgången.

Stigning i SCB:s definitiva mätning

SCB:s spikade utfall för september visar förändringen tydligt jämfört med augusti:

• KPIF (Riksbankens målvariabel): Steg från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september. Det är en mer än fördubblad inflationstakt.
   
• KPI (Det vanliga konsumentprisindexet): Steg från 0,3 procent i augusti till 1,1 procent i september. Månadsförändringen från augusti till september var 0,9 procent.

Även om 1,5 procent fortfarande ligger under Riksbankens mål på 2,0 procent per år, visar det hur snabbt siffrorna rör sig när energipriserna stiger och tidigare jämförelseeffekter fasas ut.

Vad var det som drev upp inflationen i september?

Det var framför allt kraftigt stigande energipriser som låg bakom hela prisökningen under månaden:

• Stigande el- och drivmedelspriser: Från augusti till september steg elpriserna med 11,7 procent och drivmedelspriserna med 13,3 procent. Sett över de senaste 12 månaderna har drivmedel stigit med hela 20 procent och elpriser med 17 procent.
   
• Boende och tjänster: Hyresökningar (3,3 % på årsbasis), stigande underhållskostnader för småhus samt dyrare paketresor och restaurangbesök bidrog också till att hålla inflationen uppe.

Vad höll tillbaka?

Siffrorna dämpades i sin tur av sjunkande matpriser (-6,5 % på årsbasis, där bland annat mejerivaror och sötsaker blev billigare) samt genomförda reformer inom tandvård och lokaltrafik.

Dominoeffekten: Bensin, transporter och din matkasse

När energipriserna drar iväg skapas det snabbt en kedjereaktion i vardagsekonomin. Dyrare bränsle gör att åkerier och logistikbolag får högre omkostnader för sina transporter. Eftersom nästan allt vi handlar behöver transporteras slår det dyrare bränslet förr eller senare igenom i butikernas inköpspriser.

Lägg därtill att oroligheterna i omvärlden pressar upp de globala oljepriserna och att en svag svensk krona gör importerade varor dyrare. Det gör att pristrycket byggs på från flera håll samtidigt.

Vad händer framåt?

Att inflationen steg i september visar att den superlåga inflationen i augusti var tillfällig. Det finns flera indikationer på att pristrycket kan hålla sig uppe under resten av hösten:

• En svag svensk krona: Valutakursen gör att allt vi importerar, från elektronik till insatsvaror, blir fortsatt dyrare.
   
• Global oro och dyrare råvaror: Geopolitiska spänningar håller de globala energipriserna uppe.
   
• Säsongseffekter på energi: Kallare väder under höst och vinter ökar normalt efterfrågan på el och uppvärmning, vilket brukar ge direkt utslag i hushållens utgifter.

Vad betyder detta för oss?

När inflationstakten vänder uppåt påverkar det indirekt de flesta områden i vardagsekonomin. Om Riksbanken bedömer att uppgången riskerar att bli långvarig kan det påverka framtida räntebesked.

I praktiken är det framför allt två delar i privatekonomin som påverkas av denna utveckling:

1. Ditt bolån: Se till att du har en så bra ränta som möjligt. Jämför din befintliga ränta mot konkurrenternas för att se om du kan förhandla ner den eller flytta lånet. Några tiondels procentenheter gör tusenlappar i skillnad varje år.

2. Dina sparpengar: När inflationen stiger urholkas köpkraften på pengar som ligger obrukade utan ränta. Genom att jämföra sparkonton och flytta bufferten till en nischbank med fria uttag och bra sparränta säkerställer du att dina pengar är så bra placerade som möjligt för att möta prisökningarna.


Skrivet av Björn Hansson / Compricer