Ju rikare du blir desto mindre empati och medkänsla får du
När en persons nivå av rikedom ökar (på riktigt eller bara uppfattas så för stunden) så går känslor av medkänsla och empati ner. Och känslan av att han/hon förtjänar sin framgång ökar.
Det låter inte särskilt roligt men är faktiskt sant
Och när inkomstklyftorna fortsätter att öka i världen - de rika blir färre och rikare och de fattiga blir fler och fattigare - så är vi inne i en farlig spiral.
Fem experiment från Social psychology Lab in California som visar på detta
1. Monopol
I labbet fick två personer spela monopol mot varandra. Slumpmässigt valdes en ut som fick mer pengar att börja med och som fick slå båda tärningarna. Den andra fick mindre pengar och fick bara slå en tärning.
Resultatet av 100 spelomgångar (olika försökspersoner) visar hur beteendet, bara av att känna sig rik och framgångsrik, ändras. Den ”rika” personen visade flera icke-verbala uttryck av makt, bland annat flyttade han/hon sin spelpjäs runt spelbrädan mer högljutt än den andra.
Efter spelets slut hände det intressanta. De ”rika” spelarna tolkade sin vinst som något som de hade sig själva att tacka för. De pratade om smarta drag de hade gjort och hur de förtjänade att vinna. Deras hjärna tolkade om den slumpmässiga fördel de hade fått i början av spelet till något som var deras egen förtjänst.
2. 10 dollar testet
Labbet fylldes av ”rika” personer (inkomst på runt 150 000-200 000 dollar per år) och personer med lägre inkomst (25 000 dollar per år eller lägre). Alla fick 10 dollar var med följande instruktion: Ni får behålla 10 dollar själva eller ge valfri summa till en annan person. Ni kommer aldrig att träffa denna andra person. Personerna med lägre inkomst gav 44 procent mer än de ”rika”.
3. Spel och fusk
En annan uppsättning av försökspersoner fick spela spel där det fanns möjligheter att fuska för att vinna pengar. De ”rika” fuskade betydligt mer än de med lägre inkomst.
4. Barnens godisskål
Försökspersonerna i detta experiment fick höra att en godisskål som stod i väntrummet var endast till för barnen som gjorde ett experiment i en annan lokal. Sedan observerades försökspersonerna medan de väntade på att deras experiment skulle börja. De ”rika” tog två gånger mer godis ur barnens skål än de med lägre inkomst.
5. Dyrare bilar…
Labbet tog experimenten ut på gatan. Under ett antal dagar undersökte de om det fanns skillnader mellan bilägare och om vissa var mer eller mindre benägna att bryta mot lagen.
En fotgängare gick fram till ett övergångsställe samtidigt som man observerade hur benägna bilägarna var till att stanna för fotgängaren. Och resultatet var tydligt. Ju dyrare bilen var desto fler bröt mot lagen, dvs. stannade inte för fotgängaren vid övergångsstället. Ingen ur gruppen med de ”billigaste” bilarna bröt lagen samtidigt som 50 procent av gruppen med de dyraste bilarna bröt mot lagen.
Ett ojämnställt samhälle är en dålig utveckling
När rikedom samlas hos några få och dessa drivs av personlig framgång och prestation, på bekostnad av andra runt omkring dem, finns det risk för att klyftorna i samhället kommer fortsätta öka. Och ett ojämnställt samhälle bidrar till låg social rörlighet, låg ekonomisk tillväxt, låg social tillit, låg förväntad livslängd, lågt utbildningsresultat och låg fysisk hälsa.
Men det finns hopp!
Man har konstaterat att små psykologiska influenser kan återställa nivåer av empati. I ett experiment fick personer titta på en 46 sekunder lång video om barnfattigdom. I ett experiment strax efter var alla (”rika” som ”fattiga”) lika villiga att erbjuda sin tid för att hjälpa sina medmänniskor.
“Humanity’s greatest advances are not in its discoveries – but in how those discoveries are applied to reduce inequity…” Bill Gates
Källa: Ted Talk: Paul Piff: Does money make you mean?
Compricers Expertpanel
Ställ din fråga gällande privatekonomi
De senaste artiklarna
Visa alla artiklarnaRäntebeskedet 24 september: Så kan du tänka kring ditt bolån
Riksbankens räntebesked den 24 september påverkar inte bolånet direkt, men räntebanan avgör kostnaden framöver. Så förbereder du din ekonomi inför vintern.
Sparkontot som blev en fälla – 0,47 procent i snitt
Snitträntan på sparkonton är 0,47 procent – de bästa ger över fem gånger mer. Se hur du på tio minuter flyttar din buffert och sparar tusenlappar varje år.
Relaterade artiklar
Visa alla artiklarnaStatslåneräntan kryper uppåt – så mycket dyrare kan ditt ISK bli 2027
ISK-skatten styrs av statslåneräntan, som stigit – vilket kan ge en högre skattenota 2027. Se hur mycket mer du kan få betala och vad du kan göra redan nu.
Valet den 13 september – så kan din plånbok påverkas
Valet närmar sig och partierna radar upp plånboksförslag om skatt, ISK och el. Se vad som faktiskt kan förändras – och vad du kan göra för din privatekonomi nu.
Läs vidare
VIKTIGT: Ange rätt körsträcka för rätt bilförsäkring och premie
Privata affärer skrev i veckan om vikten av att ”inte missa milen”. Ett gott råd som även vi vill påminna om. Se här hur mycket du betalar vid olika körsträckor. Om du angett för kort körsträcka: Minskad ersättning vid olyc...
Billigare ta ut resevalutan på plats än på flygplatsen
Växlings-kontorens växlingskurser är något sämre än växlingskursen vid automatuttag utomlands. Det bästa är ofta att betala med kort. Men var uppmärksam på uttagsavgifter och valutaväxlingspåslag. Valutaväxling på A...
Jämför priser från 255 bolag
Nyheter för din plånbok
Nyhetsbrev
Få tips och råd samt aktuella ämnen om privatekonomi till din brevlåda varje vecka.