Så lurar vår hjärna oss att dra felaktiga slutsatser

Vi människor älskar att hitta samband. Det är en av våra starkaste mentala förmågor som har hjälpt oss att överleva genom historien. Men vår förmåga att koppla samman händelser har också en baksida: vi drar felaktiga slutsatser. Hela tiden! Ett av de vanligaste misstagen vi gör är att falla i post hoc-fällan eller “efter detta-fällan”. I praktiken innebär fällan att vi felaktigt antar att eftersom en händelse följer en annan, så måste den första ha orsakat den andra. Detta logiska misstag kan få stora konsekvenser då det lurar oss att dra slutsatser som inte stämmer. 

Ett vanligt exempel på post hoc-fällan är kopplingen mellan politiska beslut och börsens utveckling. Många antar att en nyvald regerings politik direkt orsakar börsens uppgång eller nedgång. Forskning har dock visat att detta ofta är felaktigt. En studie från Yale University (Fisher & Statman, 2000) analyserade börsens utveckling efter amerikanska presidentval och fann att marknadens reaktioner ofta inte hade något direkt samband med den nya administrationens politik. I själva verket spelade globala faktorer, såsom råvarupriser eller centralbankens penningpolitik, en större roll. Jag kan dock inte undgå att fundera över om de senaste veckornas anmärkningsvärda kommunikation från den blivande presidenten i USA kan bli undantaget som bekräftar regeln.

Ett annat exempel på post hoc-fällan är när experter samlas för att diskutera gårdagens utveckling på börsen. Vi får ofta höra att x, y och z hände och därför gick marknaden upp. Vi tänker aha, x, y och z ska jag ha koll på nästa gång. Problemet är bara att förklaringen är en efterkonstruktion som kanske helt saknar samband. Skulle börsen ha gått ner hade förklaringen kunnat vara exakt densamma. Och det troliga är att experterna dessutom glömde att å, ä och ö (och troligtvis hela “alfabetet”) också påverkade börsen den dagen.

Post hoc-fällan utnyttjar flera av våra kognitiva svagheter:

1. Vår hjärna är programmerad att hitta mönster, även när de inte finns. Detta är en överlevnadsmekanism som historiskt har hjälpt oss att undvika faror.
    
2. Vi tenderar att fokusera på det som är mest uppenbart. Om en aktie sjunker i värde direkt efter en nyhet är det lätt att anta att nyheten orsakade fallet.
    
3. Ekonomiska händelser är ofta komplexa, och vi gillar att förenkla. Dålig kombo.

Så hur undviker du att falska orsakssamband styr dina framtida beslut? 

• Granska samband kritiskt. Bara för att två händelser följer varandra betyder det inte att de är orsak och verkan.
   
• Tänk på alternativa förklaringar.
   
• Läs forskning och titta på historiska data för att få en mer nyanserad bild av vad som pågår.

Lycka till med sambanden!

Detta är en krönika från Omni ekonomi 19 januari 2025.