Flyttskatt kan både handla om vinstskatt som du behöver betala om du gör vinst när du säljer din bostad och om skatter/avgifter du behöver betala för att juridiskt genomföra ett köp. Effekten av vinstskatten har nyligen mildrats då man kan få ett räntefritt uppskov från skatten om man köper en ny bostad. Utöver det känner vi inte till några planerade förändringar.

Vinstskatt
När man pratar om flyttskatt brukar man i första hand prata om den 22-procentiga skatten du betalar på den värdeökning du fått på bostaden sedan du köpte den (efter avdrag för mäklare och vissa renoveringar och tillbyggnationer). Har du köpt för 2 Mkr och säljer för 3 Mkr får du alltså betala 22% skatt på 1 Mkr, det vill säga 220 000 kronor.

Köper du en ny bostad har du dock möjlighet att göra ett så kallat uppskov på skatten som innebär att du skjuter på betalningen. Sedan januari 2021 betalar du inte heller någon skatt på det uppskovet. I praktiken betyder det att den här delen av flyttskatten numera inte är en skatt på flytt mellan villor och/eller bostadsrätter utan bara en skatt på flytt från bostadsmarknaden. Det vill säga om du säljer din ägda bostad och istället hyr bostad. Köper du något billigare än du säljer får du också betala en proportionell del av skatten. Det maximala uppskovet man kan bära med sig är 3 Mkr. Man kan alltså skjuta på 660 000 kr i skatt som mest.

Det kan också vara värt att nämna att det går att begära uppskov retroaktivt. I en separat artikel har vi gått igenom för vem det kan vara lönsamt att retroaktivt ändra i sin deklaration fem år bakåt i tiden för att få tillbaka pengar du betalat i skatt och istället få ett uppskov. Vi har också gått igenom hur du begär uppskov hos Skatteverket.

Stämpelskatt
En annan sorts flyttskatt är den skatt som du får betala för att ändra ägande av en fastighet. Det här berör främst villor där du som köpare betalar 1,5 % av priset*. Med dagens höga priser kan det här bli rätt rejäla summor. I storstadsregionerna är fem miljoner kronor inte ett ovanligt pris för en villa och med dagens låga räntor blir månadskostnaden för ett sådant hus hanterlig för många hushåll. Stämpelskatten blir då hela 75 000 kr.

Det är kanske inte så mycket jämfört med fem miljoner kronor, men de fem miljonerna kan du åtminstone hoppas på att få tillbaka när du säljer. 75 000 kr är en ren kostnad. Byter du bostad vart femte år blir det 15 000 kr per år eller 1 250 kr per månad. Inte en helt obetydlig kostnad.

Behöver du låna kan du dessutom behöva ta ut ett pantbrev. Det kostar 2% på inteckningsbeloppet, men behöver bara göras en gång per bostad. Har den som ägt bostaden innan dig lånat tillräckligt mycket behöver du inte göra det.

Inte heller här känner vi till några politiska förslag om förändringar.

Debatten om flyttskatterna
Lagändringen med slopad ränta på uppskovet var en del av den politiska uppgörelse som gått under namnet januariavtalet. Den 45:e punkten tillkom sannolikt på initiativ av C och L och löd:
Ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet avskaffas.
Och det var just det som hände.

Lobbyorganisationen Villaägarna har i en artikel förklarat sin syn på flyttskatterna här.

2019 skrev Maria Ludvigsson i Svd att:Det är bara i Sverige och i Portugal vi betalar reavinstskatt oavsett hur länge bostaden varit i försäljarens ägo. I andra länder syftar reavinstskatt till att förhindra spekulation och tas därför bara ut på försäljningar som sker inom ett par år efter köpet.

Jag är långt ifrån expert på politik men tror att det är osannolikt att vi kommer få se några förändringar på flyttskatten när räntan på uppskovet tagits bort och en stor del av inlåsningseffekterna har undanröjts.

* Egentligen är det maxbeloppet av taxeringsvärde och det pris du köper för, men taxeringsvärdet brukar vara det lägre av de två.