Du misstar dig om du tror att du tar rationella ekonomiska val

Privatekonomi /
6 minuters läsning
Du misstar dig om du tror att du tar rationella ekonomiska val

Ju fler alternativ du får desto färre val gör du, du köper aktier trots att färre än 1 procent slår index och du spelar på lotto trots att chansen att få sju rätt är 1 på 6,7 miljoner.

Efter att ha gått igenom din budget och dina inkomster och utgifter är det nu dags att ta en titt på varför vi fungerar som vi gör - och varför vi ibland (rätt ofta) gör tankevurpor när det kommer till att ta ekonomiska beslut. Kanske kan denna del av ekonomiskolan (Del 4: Tankevurpor) göra dig till en bättre beslutsfattare?

Vår hjärna är en fantastisk konstruktion som har utvecklats under tusentals år. 

Och den fungerar på många sätt som den gjorde när vi levde som jägare och samlare på savannen och i grottor. Den som riktade full uppmärksamhet mot de största hoten och möjligheterna hade störst chans till överlevnad. Det automatiska snabba känslostyrda tänkandet fick företräde och endast då och då kopplades vårt rationella långsamma tänkande in. Att titta framåt, överväga alla alternativ, planera och avstå från något idag för att få något imorgon var ingen bra överlevnadsstrategi.

Idag är det däremot bra att ibland planera framåt, men det kräver ansträngning. För att kunna agera snabbt och effektivt kan vi inte vid varje tillfälle utvärdera alla alternativ. Vårt automatiska tänkande får företräde vid de flesta beslut vi tar. Vi gör alla möjliga tankevurpor och använder mentala genvägar vid 95 procent av våra bedömningar, val och beslut. Ofta fungerar de bra, men ibland bidrar de till felaktiga tolkningar och/eller förenklingar av verkligheten.

I ekonomiskolan del 4: Tankevurpor presenteras 14 olika tankevurpor som du och jag gör i stort sett dagligen - här följer 4 av dem.

1. Illusionen om aktivt aktieurval

Miljarder aktier köps och säljs varje dag. Köparna har ofta samma information som säljarna, men uppfattningarna om informationen skiljer sig åt. Köparna tror att de vet bättre än marknaden, att de ser allt som finns att se och att rådande pris är fel. Det råder samstämmighet bland forskare om att resultatet av nästan all aktiv placering handlar om tur och otur. Över 50 års forskning konstaterar att förmågan att förutsäga börsutvecklingen inte skiljer sig åt mellan aktiemäklare, apor och slumpen. Trots det tror vi på, och betalar för, analytikers förutsägelser och aktiemäklares/fondförvaltares aktieurval.

Exempel: Ett amerikanskt aktieindex gick upp med i snitt 8 procent per år under en 20-årsperiod. Under samma tid studerades individuella investerare och fondförvaltare, som fick en genomsnittlig avkastning på 6 procent per år. Över tid slog alltså varken de individuella investerarna eller fondförvaltarna marknaden.

2. Tillgänglighetsheuristik

Det vi lätt kan erinra oss, alltså det som är lätt tillgängligt för oss, det tror vi på. Många gånger förlitar vi oss helt på de omedelbara exempel som dyker upp i huvudet. Vi bedömer något som viktigt om vi minns det, jämfört med om vi inte minns det lika lätt eller inte minns det alls, och bedömer på så vis frågors relativa betydelse utifrån hur lätta de är att minnas. Och ju enklare det är att minnas följderna av något, desto större uppfattas konsekvenserna av det vara.

Med dagens sekundsnabba nyhetsflöde påverkas vi kraftigt av vad som visas och inte visas i media. Vi har en tendens att reagera starkare på hot och faror än på positiva nyheter, vilket medierna har tagit fasta på. Det är sällan vi läser om en tungt trafikerad väg där inte en enda olycka inträffade under påskhelgen. Motsatsen kan vi dock vara säkra på att få läsa om. Det är ett problem eftersom vi till slut tror att vi står inför en kollaps, att allt i vårt samhälle går åt fel håll, när alla fakta egentligen pekar åt andra hållet.

Exempel: Enligt Lotteriinspektionen förlorade varje person över 18 år i Sverige i genomsnitt 3 000 kronor på spel under 2018.

1. Chansen att få sju rätt på Lotto är 1 på 6,7 miljoner.

2. Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer. Det kostar 986 280 kronor.


Trots de usla oddsen fortsätter vi att spela. Våra hjärnor är dåliga på att utvärdera små sannolikheter och medias rubriker om grannar som vinner stora summor får dig att tro att de stora vinsterna är vanligare än vad de är. Om vi istället sparade pengarna vi spelar för (cirka 6 000 kronor per person och år) till vår pension skulle vi ha 2,5 miljoner när vi fyller 65 (beräknat på 47 års spartid och 8 procent i genomsnittlig årlig avkastning).

3. Exponeringseffekten

Exponeringseffekten är ett fenomen som gör att vår attityd till något eller någon förändras. Ju mer vi exponeras för något eller någon, desto mer gillar vi det eller henne/honom. Det kan handla om en person, ett musikstycke eller ett företag. Exempelvis köper vi oftare en vara vars varumärke vi sett många gånger än en vara vi inte känner till, då vi tolkar varan vi känner igen som bättre.

Exempel: Studier visar att namnet på en aktie påverkar hur många som investerar i den. Aktier med lätta namn omsätts mer än aktier med svåra namn. Det tror man beror på att lätta namn är enklare för vår hjärna att processa, vilket gör att vi tror oss ha hört om företagen tidigare. Att vi känner igen ett namn gör i sin tur att vi värderar företaget högre än ett företag vars namn vi inte känner igen.

4. För många val

För många valmöjligheter stjälper snarare än hjälper oss när vi står inför ett beslut. När vi ska fatta beslut med många valmöjligheter tenderar vi att bli paralyserade och skjuta upp beslutet. Det resulterar ofta i att vi inte gör något val alls. Studier visar även att om vi gör ett val blir vi mindre nöjda efteråt om vi hade flera valmöjligheter. Generellt kan vi bearbeta tre till fyra val i taget utan att förlora i effektivitet.

Exempel: För att se om människor beter sig olika när de ställs inför ett litet respektive ett stort utbud erbjöds kunder i en mataffär att provsmaka sylt. Den första dagen för experimentet fick kunderna smaka på sex sorters sylt. Den andra dagen fick de smaka på 24 sorter. Det observerades hur många av de kunder som provsmakade sylten som slutligen köpte den, och det visade sig att även om ett stort utbud ansågs vara mer attraktivt så var det hela tio gånger fler som faktiskt köpte sylt (33 respektive 3 procent) om de hade färre sorter att välja bland.


Vi kan inte påverka hur vår hjärna fungerar. Men förstår vi oss på den bättre kommer vi att kunna undvika de största fallgroparna och ta bättre ekonomiska beslut.

Här hittar du del 4 av Ekonomiskolan: Tankevurpor där du kan läsa om ytterligare 10 vurpor vi gör dagligen. De tidigare delarna av ekonomiskolan hittar du här: Compricers Ekonomiskola

Mer information runt de olika stegen i ekonomiskolan hittar du också i boken: Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv. Alla läsare av vår ekonomiskola kan köpa den med rabatt här: Bokus. Ange kampanjkoden dinekonomi i kassan så dras din rabatt automatiskt.

Du hittar också vår skola hos Prisjakt som även ger er tips och trix om hur du kan shoppa smart.


Skriven av: Christina Sahlberg, Compricers sparekonom
Kontakt: christina.sahlberg@compricer.se


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Om krisen kommer - räcker pengarna?

1 minuts läsning

“Om krisen kommer - räcker pengarna?” Med den rubriken skrev finansliv.se en artikel 2018 då myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skickade ut en broschyr till alla svenska hushåll om hur man bör agera om det blir krig eller kris. Förut...

Föregående artikel