Riksbanken fortsätter kampen om inflationen och låter räntan ligga kvar på rekordlåga -0,35 procent

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Privatekonomi /
2 minuters läsning
Riksbanken fortsätter kampen om inflationen och låter räntan ligga kvar på rekordlåga -0,35 procent

Riksbanken har under året beslutat om köp av statsobligationer för 200 miljarder kronor och sänkt räntan från 0 procent till nuvarande -0,35 procent. Är det rätt väg att gå?

 

Idag meddelade Riksbanken att de låter reporäntan ligga kvar på -0,35 procent och att köpen av statsobligationer fortsätter under första halvåret 2016 så som beslutades i oktober.

 

Vi påverkas av vad som händer i omvärlden

Tidigare i december sänkte Europeiska Centralbanken (ECB) sin inlåningsränta med 0,1 procentenhet men lämnade styrräntan oförändrad. Sänkningen var mindre än väntat och kronan försvagades. Och i morgon (16/12) förväntas USAs centralbank Federal Reserve (FED) meddela en höjd styrränta efter många år av expansiv penningpolitik.

 

Inflationen sämre än väntat

Riksbankens inflationsmål på två procent är fortfarande långt borta även om det finns en tendens till inflation. Inflationen i november låg under Riksbankens prognos, och detta trots att prognoserna sänktes i oktober på grund av osäkra inflationsutsikter i omvärlden. I dagens pressmeddelande förklarar Riksbanken att utvecklingen i svensk ekonomi har varit något starkare än väntat samtidigt som den globala osäkerheten kvarstår. Inflationen har stigit men är ”ännu inte på fast mark” vilket gör att penningpolitiken fortsatt behöver vara mycket expansiv, skriver Riksbanken.

 

Är ”artificiell” inflation bra?

Ända sedan 2008 och finanskrisen har centralbankerna fört en expansiv politik för att få igång investeringar och få fart på ekonomin. Vad det slutgiltiga resultatet blir kan vi bara gissa. Kanske kan FEDs förväntade höjning imorgon och Riksbankens uteblivna sänkning av reporäntan idag vara början på slutet av stödköp och räntesänkningar? Riksbanken är dock tydligt med att det finns en fortsatt hög beredskap att göra penningpolitiken ännu mer expansiv.

 

I gårdagens Svenska Dagbladet ifrågasätter Hans Palmstierna och Martin Moraeus centralbankernas politik. De skriver:

Den expansiva politik som centralbankerna har fört sedan finanskrisen 2008 har inneburit att vi ännu inte helt har sett effekterna av krisen. Möjligtvis har man dolt dem och skjutit de oundvikliga konsekvenserna framför sig. Det är som att försöka förhindra den baksmälla man kan uppleva dagen efter en rejäl fest, genom att fortsätta dricka. Bakfyllan är kroppens sätt att rena kroppen. Ett fortsatt drickande löser inte problemet. En finanskris fungerar som ett reningsbad för ekonomin. Ekonomin anpassar sig till de resurser som faktiskt finns tillgängliga. Det är en smärtsam process. Genom att manipulera räntan och ”addera nollor på konton” har en hel värld förletts att tro att det finns betydligt mer lediga resurser och utrymme för framtida konsumtion, än vad som är fallet. Förr eller senare måste vi vakna upp och inse detta.

 

Vad tror ni är rätt väg?

 

 

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

När har man sparat klart?

3 minuters läsning

En mycket bra fråga tycker jag. Vi blir hela tiden matad med information om att vi borde spara, till det ena och det andra, och genom det ena eller andra sparsättet. Men när räcker det? Och hur gör man?   Jag tycker det är viktigt att spara med mål....

Föregående artikel