Minns i november den ljuva september! Om november innebär mörka dagar, dimma och svarta trädkronor så innebär september en tid för skörd. I mitt stadsboende hushåll finns förstås inte så mycket att skörda. Men vi har ändå lagt in gurka och kokat äppelmos. Många burkar lingonsylt står också uppradade i källaren. De ska få förgylla vinterns måltider. Nu får vi väl köpa bra råvaror till måltiderna när vi har lagt ned tid på egenproduktion av tillbehören. Lingonen är utmärkt goda till kötträtter. I vår lokala köttbutik har köttet fantastisk kvalitet. Det blir lätt några fina bitar. Oxfilén med god smak passar till en köttfondue. En rejäl bit märgpipa gör enbärs- och kantarellgrytan mustig. Och läckra fläskkotletter finns att steka. Allt går i alla fall bra ihop med lingonen. Men till lingon passar också kålpudding, pannbiff och köttbullar. Det går att välja gott även med enkla och billiga råvaror.

Men hur var det nu? Är det lämpligt att köpa allt det här köttet egentligen? Det är bättre ur klimat- och miljösynpunkt att äta fisk (närfångad) än kött. Trots det är det inte meningen att vi ska avstå helt från att köpa kött utan att dra ned på konsumtionen av mat som använder mycket resurser att producera. Vi får väl komma på en del nya kombinationer där rotfrukter får ta mer plats.

Matpriserna har ju gått upp och ned och upp igen de senaste åren. Det är svårt att säga vad som ska hända framöver. När kronan har stärkts kan ju importen av mat bli billigare och förhoppningsvis sprida sig vidare till mathyllan. I mitt jobb har jag följt matprisernas utveckling under lång tid. I år går maten på närmare 6 000 kronor i månaden för en familj med två barn i tolv- fjortonårsåldern. Det är hemlagad mat med en del halvfabrikat. Vi utgår från det näringsintag man behöver om man inte är alltför aktiv i sporter. Barnen äter i skolan i veckorna och föräldrarna har matlåda till jobbet.

I helgen när jag var och handlade mat hade jag ögonen på jämförpriserna. I grönsakshyllan la jag märke till att lök och rotfrukter i lösvikt var väldigt mycket billigare än de förpackade. Det kan vara så att kvaliteten är något säkrare i påsar och nät, men man behöver för den skull inte plocka på sig dåliga varor i lösvikt. De förpackade varorna var tre – fyra gånger så dyra! En tia hit eller dit kanske inte verkar så mycket. Men om man köper fem varor i veckan tio kronor billigare så blir det 2 600 kronor billigare per år.

Jag gjorde en annan jämförelse för en tid sedan. Då jämförde jag en mängd exakt likadana varor i två olika affärer. Jag hade en känsla av att priserna var lägre i den ena, men att de var 12 procent lägre i den billigare affären, var mer än jag trodde. För tvåbarnsfamiljen betyder en sådan skillnad att matkostnaderna kan vara 8 500 kronor lägre per år. Det kan löna sig stort att vara prismedveten. Men matvaror med miljömärkning är ofta dyrare idag. För att klara samma matbudget kan det handla om att välja bort eller dra ned på vissa inköp. Det kanske är så enkelt att om vi äter mer av grönsaker och rotfrukter kan det betyda att vi både får en bra matekonomi, en god hälsa och en bättre miljö. Tre överraskningar i en.

Ylva Yngveson
Privatekonom
Swedbank