För ett tag sedan gick Riksbanken ut med en mer positiv syn på tillväxten och arbetslösheten jämfört med tidigare prognoser. Om det blir 10,3 procents arbetslöshet i stället för 10,8 har förstås betydelse för dem som slipper hamna i den. Men det innebär ändå att stora grupper får en starkt förändrad ekonomi. Och för unga vuxna betyder det ofta att de överhuvudtaget inte får chans till en egen ekonomi!

I vår senaste analys om ersättningar vid arbetslöshet kan man bland annat läsa följande:


  • Ersättningen består inte bara av a-kassa. Kollektivavtal ger också ersättning. Det är lättast att kvalificera sig om man jobbar i statlig sektor.

  • Dessutom: Inkomstförsäkringar har tillkommit på senare tid. De ingår med automatik i medlemsavgiften hos många fackföreningar.

  • Högsta a-kasseersättning är ju fryst på 2002 års nivå. Den skulle ha varit nära 20 000 kronor om den följt inkomstutvecklingen. Idag är den på knappt 15 000 kronor. Man behöver inte ha hög lön för att bara ha 60 procents ersättningsnivå idag.

  • Ungdomar som inte hunnit ut på arbetsmarknaden står utan rimlig storlek på inkomstskydd. Ett par tusenlappar i månaden kan man inte driva eget hushåll på.

  • Lägstanivån på 320 kronor är inte alls lägsta möjliga ersättning. Den som exempelvis jobbat halvtid får bara ut hälften, 160 kronor per dag.


Det jag kan konstatera är att förutsättningarna för många är att man måste ha passerat 40 år, ha jobbat många år inom samma avtalsområde och vara medlem i ett fack med inkomstförsäkring för att känna sig någorlunda trygg. Då kan ersättningen bli uppemot 80 procent av hela lönen. Jag kan också konstatera att inom offentlig sektor är ersättningarna i många fall bättre än i den privata.

Den som jobbar åt staten kommer upp i 80-procentsnivån redan efter ett års anställning. Den som jobbar åt kommunen kan ha ett skydd som i stället gäller väldigt länge. Det kan även anställda inom ideella organisationer ha. Däremot har bankanställda väldigt låga ersättningsnivåer. Märkligt att de som arbetar inom en trygghetsbransch inte har skaffat sig själva bättre avtal.

Men angelägnast är väl ändå de unga vuxnas situation. Politikerna borde ge unga vuxna möjlighet till en bättre start i livet!

Speciellt tänker jag på ungdomar som lagt ned tid på högskolestudier, avstått från löneinkomster i flera år och många gånger redan påbörjat ett liv i eget boende. De har inget grundskydd alls när de avslutar sin utbildning. Tidigare fanns ett studerandevillkor i arbetslöshetsförsäkringen. Varför inte återinföra det?

Några råd till dig som individ:

  • Gå med i en a-kassa. Annars kan du överhuvudtaget inte få inkomstrelaterad ersättning.

  • Gå med i en fackförening för att omfattas av den eventuella inkomstförsäkring som finns där. Du har även möjlighet att teckna en separat sådan försäkring.

  • Jobba innan studier för att få överhoppningsbar tid. Men se till att vara kvar i a-kassan under tiden.


Ylva Yngveson
Privatekonom
Swedbank