Generellt lönar det sig att arbeta efter fyllda 65 år. Förutom att din pension drygas ut får du också behålla en större del av inkomsten genom ett högre jobbskatteavdrag. Det är ett avdrag på arbetsinkomster som sänker skatten. Jobbskatteavdraget är betydligt högre på arbetsinkomster för personer som fyllde 65 år året innan inkomståret. Det innebär att du betalar lägre skatt än yngre löntagare och får därför behålla mer av arbetsinkomsten. Men om du enbart betalar kommunalskatt är det värt att hålla koll på inkomsten så att gränsen för statlig skatt inte överskrids. Får du någon typ av bidrag är det också bra att kontrollera hur det påverkas om du arbetar.

Numera finns det ingen fastställd pensionsålder utan den är flytande med start från 61 års ålder. Men storleken på pensionen är beroende av när den börjar plockas ut. Den blir ungefär 7-8 procent högre för varje år som den skjuts upp efter 65 år och höjningen är livslång. Arbetar du vidare tjänar du även in nya pensionsrätter som höjer pensionen ytterligare. Slutar du jobba tidigare än 65 år blir utbetald pension betydligt lägre.

Eget sparande viktigt
Jag tror att det kommer att bli mer vanligt att personer som fyllt 65 år stannar kvar ett tag till i yrkeslivet. Dels för att man känner sig frisk och vill arbeta kvar, dels för att fler kommer att vara tvungna att jobba längre för ekonomins skull. Vi lever allt längre och håller oss friskare, vilket naturligtvis är positivt, men våra pensionspengar ska räcka längre. Den genomsnittliga pensionsåldern ligger dessutom runt 63 år idag och vi studerar också allt högre upp i åldrarna, vilket innebär att åren som vi arbetar har blivit färre. Det är påfrestande för pensionssystemet. Våra pensioner är beroende av att så många som möjligt arbetar och betalar in avgifter till pensionssystemet. Pengarna kommer annars inte att räcka till för kommande pensionärer. Regeringen utreder därför vilka möjligheter som finns att förlänga tiden som vi är i arbete. Så yngre personer får räkna med att jobba högre upp i åldern mot vad vi gör idag.

Staten har lagt mer ansvar på var och en av oss att ta hand om pensionen. Alla som är födda efter 1954 omfattas helt av det nya pensionssystemet som gäller från 1999. Ungefär 18,5 procent av inkomsten sätts av till pensionen varje år. Premiepensionen som är den mindre delen ska vi själva placera för att få bra avkastning på pengarna. Och den större delen som kallas inkomstpension öronmärks för vår del men beloppet betalas ut till dagens pensionärer. De flesta arbetstagare har dessutom tjänstepension som betalas av arbetsgivaren. Även den ska vi välja placering för.
Men det är klokt att tidigt börja planera sin ekonomi som pensionär för att själv kunna välja när man vill sluta arbeta. Mitt råd till dig är att regelbundet se över placeringarna för din premiepension och tjänstepension och dessutom spara själv till pensionen.