Den senaste analysen om hushållens ekonomi som vi har gjort på Institutet för Privatekonomi visar att de senaste två åren i stort sett har gett plus minus noll i plånboken för många löntagarhushåll. Efter att vi har fått vår lön och betalat skatt och de mest nödvändiga utgifterna hade vi ungefär lika mycket kvar i plånboken i januari i år som två år tidigare. Men det kan nog kännas lite ovant. Under ungefär ett decennium dessförinnan fick löntagarna som grupp det allt bättre. Löneökningarna var ofta högre än prisökningarna och dessutom sänktes skatten under många år, framför allt tack vare de olika stegen i jobbskatteavdraget. Eftersom de här två senaste åren av status quo kommer efter flera bra år så har många löntagarhushåll trots allt en ganska bra ekonomi nu, i alla fall bättre än vad den hade varit utan löneökningarna och skattesänkningarna. Så länge man har ett arbete i alla fall.

Arbetslösheten är ändå, även om vi inte vill tänka på den kanske, ett definitivt och påtagligt orosmoment. Blir någon i hushållet arbetslös en längre tid frestar det såklart på ekonomin. Att vara med i arbetslöshetskassan ger ett basskydd. Är du med i a-kassan? De första 200 dagarna är ersättningen 80 procent av arbetsinkomsten, max 680 kronor per dag, dag 201 – 300 är ersättningen 70 procent av lönen men högst 680 kronor. Efter dag 300 är man utförsäkrad ur a-kassan och får istället aktivitetsstöd som är 65 procent av lönen, max 680 kronor. Om man har barn som är yngre än 18 år får man 70 procent av lönen till och med dag 450. Dessutom finns det ofta kompletterande arbetslöshetsförsäkringar via kollektivavtalet på arbetsplatsen eller via fackförbund som antingen ingår automatiskt eller kan väljas till. Om du inte redan vet vad du får i ersättning om du blir arbetslös och hur länge du kan få ersättningen så försöka att ta reda på det. Det allra viktigaste är att vara med i a-kassan så att man i alla fall får den ersättningen.

Jag tycker att en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring är en väldigt god idé. Hur ska den enskilde individen själv kunna avgöra hur stor risken är för arbetslöshet? Strukturomvandlingar sker kontinuerligt, effektiviseringar och kostnadsbesparingar på företag gör att även mycket kvalificerad arbetskraft ibland tvingas gå från jobben. Företag kan flytta rent geografiskt. Och bara häromdagen såg jag på nyheterna hur ett svenskt företag som jobbade med färdtjänst hade personal i Senegal som hjälpte till och svarade i telefon. På åtta månader fick de lära sig svenska bra nog för att hjälpa de svenska behövande med färdtjänst. Ja mycket ändras, och mycket lär också fortsätta att ändras.

Det är inte alltid lätt att prioritera avgiften för medlemskapet i a-kassan. Det finns ju mycket annat angeläget som du behöver pengarna till. Men om du en dag står där utan arbete lär du ångra dig om du inte är med. Det blir säkert tufft att klara sig utan lön hur som helst. Men utan a-kasseersättning går det nog inte alls. Och om den som blir arbetslös har familj är det ju inte bara den som blir av med jobbet som drabbas, utan hela familjen. Därför tycker jag att det vore bra med en obligatorisk a-kassa. I väntan på en sådan kan jag bara uppmana till att alla som därmed kan öka sin trygghet ser till att vara med i a-kassan. Vet du hur ditt skyddsnät ser ut så vet du också vad du behöver.

Maria Ahrengart
Privatekonom
Swedbank