Det är viktigt att veta vilket skydd man har och sannolikt vet få av oss det, men det går att ta reda på.
Möjligheten till ersättning vid arbetslöshet består inte enbart av ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen. En stor del av dem som är etablerade på arbetsmarknaden kan också ha rätt till ersättning via avtal eller kollektivavtalade försäkringar och inkomstförsäkringar som ingår i medlemsavgiften till fackförbundet eller tecknats privat.

Kvalificeringen till de olika försäkringarna skiljer sig åt men gemensamt för dem alla är att det krävs relativt lång tids anslutning innan man blir berättigad till ersättning.

Inom den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är sex månader den kortaste kvalificeringstiden avseende arbetad tid, samtidigt som det krävs medlemskap i en a-kassa i minst 12-månader för att få mer än grundbeloppet. Om man endast har arbetat i sex månader innan man blir arbetslös kommer dock ersättningen att reduceras till hälften jämfört med om man hade jobbat i samma utsträckning under ett helt år. För att ha möjlighet till den högsta ersättningen krävs det med andra ord att man har arbetat under minst tolv månader.

Den tredje typen av ersättning vid arbetslöshet är inkomstförsäkringar. Under senare tid har det blivit allt vanligare att fackförbund inkluderar inkomstförsäkringar i medlemsavgiften och merparten av medlemmarna i fackförbunden har idag en sådan försäkring. Numera har nära 70 procent av LO-förbundens 1,3 miljoner yrkesverksamma medlemmar en inkomstförsäkring, drygt 90 procent av SACO:s knappt 500 000 medlemmar och drygt 95 procent av TCO-förbundens knappt 1 miljon yrkesverksamma medlemmar. Kvalificeringstiden till dessa försäkringar är som minst 12 månader. Ofta är antalet ersättningsdagar från inkomstförsäkringen färre än antalet ersättningsdagar i den allmänna inkomstförsäkringen. Det kan också finnas tilläggsförsäkringar som fackförbunden erbjuder där man kan försäkra en högre ersättning och/eller en längre ersättningsperiod.

Det är också möjligt att teckna en privat inkomstförsäkring. Innan man tecknar en sådan försäkring är det viktigt att man undersöker vilket skydd man redan har. Enligt lag får den totala arbetslöshetsersättningen inte överstiga 80 procent av den tidigare lönen under de 200 första ersättningsdagarna. För de följande 100 dagarna är begränsningen 70 procent av tidigare lön. Om man redan har ett skydd som ger den nivån på arbetslöshetsersättningen blir den privata försäkringen värdelös.

Utöver detta har t.ex. banker ofta försäkringar som man kan teckna om man vill skydda sin betalningsmöjlighet av bollån vid arbetslöshet.

En förklaring till att arbetslöshetsersättningar vid sidan om den allmänna arbetslöshetsförsäkringen har blivit vanligare beror sannolikt på att ersättningen i den allmänna försäkringen har sänkts och samtidigt minskat i förhållande till löneutvecklingen i samhället.

Flera olika åtgärder har bidragit till att ersättningarna i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen har minskat i förhållande till den genomsnittliga löneutvecklingen. För det första minskar ersättningen i förhållande till tidigare lön efter 200 dagar från 80 till 70 procent. För det andra har den högsta dagpenningen inte räknats upp sedan 2002. Om dagpenningen skulle ha följt inkomstbasbeloppet skulle den idag ha varit 980 kronor per dag istället för som nu 680 kronor. På en månad betyder det att ersättningen skulle ha varit knappt 21 600 kronor istället för knappt 15 000 kronor, dvs. 44 procent högre. För det tredje har införandet av jobbskatteavdraget inneburit att inkomsterna efter skatt har ökat mer för löntagare än för arbetslösa.

En grupp som är mer utsatta är de flesta äldre som är mer etablerade på arbetsmarknaden är ungdomar. Problemet för ungdomar i första hand inte nivån på arbetslöshetsersättningen utan att kvalifikationstiderna är långa.

För att så snabbt som möjligt kunna uppfylla kvalifikationskraven är det därför viktigt för ungdomar som får jobb att de direkt ansluter sig till en arbetslöshetskassa. När arbetslösheten väl är ett faktum är det för sent. I åldersgruppen 18-24 år är omkring hälften av dem som är arbetslösa eller med i program med aktivitetsstöd inte anslutna till en arbetslöshetskassa.

Bortförandet av studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen har gjort att övergången från studier till arbete kan bli mycket svår ekonomisk, förutsatt att man inte tidigare har arbetat. Det innebär samtidigt att man har överfört kostnader till kommunen och föräldrarna, även om de inte längre har försörjningsansvar.

Att en betydande del av ungdomarna har svårt att försörja sig visar sig i statistiken för hur många som får ekonomiskt bistånd i åldersgruppen 18-24 år. De regionala skillnaderna är stora, men i vissa kommundelar uppgår andelen till så mycket som 20-27 procent. I riket totalt är andelen åtta procent.

Reglerna kring ersättning vid arbetslöshet är komplexa och varierar för de olika ersättningsformerna. Det är därför viktigt att skaffa sig god kunskap om hur man kvalificerar sig till ersättningarna och vad som krävs för att de ska utbetalas. Ersättningarna kommer sällan automatiskt utan kräver en anmälan.
Så ta reda på hur just ditt skydd vid arbetslöshet ser ut!

Maria Ahrengart
Privatekonom
Swedbank