Efter att Riksbanken nyligen lämnade det väntade beskedet om oförändrad reporänta på en procent, kan hushållen räkna med fortsatt låg räntekostnad för bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader. Riksbanken ser ljuspunkter för svensk ekonomi men vill ligga kvar på en låg räntenivå tills konjunkturen blir starkare. De välkomnar även Finansinspektionens förslag om obligatoriska amorteringsplaner som ska ge nya bolåntagare bättre kunskap om amorteringens betydelse.

Rörlig eller bunden ränta
Alla hushåll med bolån har kunnat glädja sig åt låga räntor under många år. Det är lätt att glömma att tremånader bolåneränta låg på 6,37 procent för fem år sedan, vilket innebar att räntekostnaden för ett lån på en miljon låg på 3 716 kronor per månad efter skatteavdrag. Räntan idag är knappt tre procent och för samma lån blir räntekostanden 1709 kronor per månad efter skatteavdrag. Det är viktigt att komma ihåg att dagens räntenivå är onormalt låg och vi måste räkna med räntehöjningar längre fram. Och det är lättare att anpassa hushållets ekonomi vid att räntorna blir lägre vilket vi har haft en längre tid. Även om räntan kommer att stiga stegvis kan det bli tufft för många hushåll som inte planerat för det.

De längre marknadsräntorna som påverkar de längre bindningstiderna på bolånen har stigit sedan i somras och skillnaden mellan den kortaste bolåneräntan och de längre bindningstiderna har därför ökat. Den ekonomiska vinningen att binda på längre tid har minskat, men samtidigt är ränteläget fortfarande lågt och den som vill få långsiktig trygghet genom att binda på längre tid, får det till bra pris. Och funderar man på att binda ska man inte vänta för länge med att göra det. Ett alternativ till att binda bolåneräntan är att spara mellanskillnaden mellan dagens ränta och exempelvis sex procent på ett konto. Då vänjer man sig vid högre ränta och bygger samtidigt upp ett extra sparkapital.

Riksbanken tänker höja reporäntan om ett år
Riksbanken ser återhämtning i omvärlden vilket ger ljusare utsikter för svensk ekonomi. I euroområdet finns tecken på början till förbättring och i USA fortsätter återhämtningen. De svenska hushållen och företagen är mer positiva samt att det finns en viss förbättring på arbetsmarknaden. Riksbanken ser ändå stora utmaningar och vill låta reporänta ligga kvar på en låg nivå under lång tid för att stödja konjunkturuppgången. De räknar därför med en första höjning i slutet av nästa år för att bidra med att inflationen når två procent, vilket de räknar med ska ske under 2015.

Finansinspektionen har nyligen kommit med ett förslag att bankerna ska ta fram tydliga räkneexempel för att visa hur amortering påverkar nya bolånekunders ekonomi på sikt. De vill se att låntagare amorterar i högre grad än idag för att få ner sina skulder på sikt. Det här stödjer både Svenska Bankföreningen och Riksbanken. Regeringen har tagit emot förslaget och ska bearbeta det. Amortering är en viktig del i det totala sparandet för att minska räntekostnaderna framöver.

Riksbankens ränteprognos