Först vill jag beröra hur man räknar ut kapitalvinsten vid försäljning av ett fritidshus: Kapitalvinsten är skillnaden mellan ersättningen ni får när ni säljer fritidshuset och de anskaffningsutgifter man haft när man köpt fritidshuset. Dessutom får ni göra avdrag för försäljningsutgifter och förbättringsutgifter. Ni får endast räkna med utgifter för förbättrande reparationer och underhåll för försäljningsåret och de fem föregående åren. Vill ni läsa på mer om reglerna för förbättringsutgifter kan ni läsa det här eller beställa hem Skatteverkets broschyr SKV 2197. Om det blir en kapitalvinst ska man betala 22% i vinstskatt.

I ert fall har ni inte betalat någonting för fritidshuset. Då gäller kontinuitetsprincipen (Inkomstskattelag 44 kap. § 21), som säger att ni "inträder ... i den tidigare ägarens skattemässiga situation." Det innebär är att ni, som anskaffningsutgift, ska använda vad som den, som ni har ärvt fritidshuset ifrån, har betalat för fritidshuset. Kapitalvinsten beräknas då som skillnad mellan försäljningspriset (minus avdragen jag nämnde innan) och denna persons anskaffningsutgifter. Om ni inte vet anskaffningsutgifterna är mitt råd att i första hand kontakta Lantmäteriet och se om de har någon information, finns inget där kan det finnas hos Riksarkivet. I annat får ni göra en försiktig uppskattning av anskaffningsvärdet och förklara hur ni har uppskattat i rutan Övriga upplysningar i inkomstdeklarationen. Det är viktigt att du är tydlig gentemot Skatteverket och påtalar att du har uppskattat uppgifterna för att det inte ska uppstå några missförstånd. Om huset är helt byggt av din far består anskaffningsvärdet av kostnaden för tomten och utgifterna för det material han har använt. Kostnader för sitt eget arbete inte får tas med i anskaffningsvärdet och är inte heller avdragsgilla.

För att få avdrag måste ni bevisa två saker:
1) Att din far har haft kostnaderna, samt
2) vilken summa utgifterna uppgick till.

Om ni bara kan visa att din far haft kostnader men inte vilken summa utgifterna uppgick till kan man få ett skäligt avdrag av Skatteverket. Bevis för att man haft kostnader kan vara kvitton och fakturor, men även utlåtanden och intyg från t.ex. byggherrar, bygglovsanteckningar och ritningar kan vara
tillräckligt för att beviskravet ska vara uppfyllt (se t.ex. RÅ 1992 not 90 samt KamR 6782-12).

Finner ni inga dokument så kan ni ta stöd och vägledning av SCB som har uppgifter om genomsnittliga kostnader för att bygga ett småhus år 1964.

Även om du gjort ett försök att nå Skatteverket tidigare skulle jag rekommendera att ni hör av dig till Skatteverket via epost och frågar om hur de vill att du ska redovisa försäljningen. Har du ingen som kan hjälpa dig med e-posten kan du även besöka ett medborgarkontor i din kommun och få hjälp på plats.