Så fungerar en kreditupplysning
En kreditupplysning kan exempelvis tas i samband med att du ansöker om ett lån eller köper något på kredit. Här kan du läsa om hur en kreditupplysning fungerar.
En kreditupplysning är en bedömning över din betalningsförmåga och tas vanligen på dig i samband med att du ansöker om ett lån, hyr eller köper något på kredit.
Vad är en kreditupplysning?
När du ansöker om ett lån, eller köper något på avbetalning kan säljaren vilja ta en kreditupplysning på dig. I kreditupplysningen finns exempelvis information om din inkomst, om du har några betalningsanmärkningar och om du har ett pågående skuldsaldo hos Kronofogden.
Tanken med kreditupplysningen är att den ska ge en bild av din ekonomi, din kreditvärdighet, för att man ska kunna göra en bedömning om din betalningsförmåga.
Kreditupplysning på privatpersoner och företag
Kreditupplysningar kan göras på både privatpersoner och organisationer. Du kan själv begära en kreditupplysning på ett företag om du exempelvis vill försäkra dig om ett företags ekonomiska situation innan du köper en tjänst av dem. För att kunna göra en kreditupplysning på privatpersoner eller enskild firma behöver du dock ha legitima skäl.
Två varianter av kreditupplysning
Det finns två typer av kreditupplysningar: mikroupplysning och personupplysning. Mikroupplysning är som namnet antyder en något mindre omfattande variant där det bland annat ingår följande:
- Namn
- Personnummer
- Adress
- Betalningsanmärkningar
- Skuldsaldo hos Kronofogden
En personupplysning är mer omfattande och innehåller även information om din inkomst, eventuella fastigheter och äktenskapsförord samt om det har gjorts tidigare förfrågningar om dig.
Vilken typ av kreditupplysning som kan tas på dig beror på vad det är du ansöker om. Vill du köpa något av mindre värde på kredit är det vanligen en mikroupplysning som görs. Gäller det ett lån tas vanligen en personupplysning för att långivaren ska få tillräckligt med underlag för att bedöma din betalningsförmåga.
Vad händer om du har betalningsanmärkningar och skuldsaldo?
Om du har fått en betalningsanmärkning eller har ett skuldsaldo hos Kronofogden kommer detta att synas i din kreditupplysning upp till 36 månader från det att du har betalat av din skuld. Anmärknigar eller skulder till Kronofogden kan därmed påverka dina chanser att få ett lån, kreditköp eller hyreskontrakt med mera.
Kreditupplysning på sig själv
Du kan göra en kreditupplysning på dig själv av ren nyfikenhet eller för att få koll på din kreditvärdighet ur en långivares synvinkel.
En kreditupplysning på dig själv kan du enkelt begära via tjänsten “Min Upplysning” hos UC eller Bisnode. Du kan även använda dig av Kreditkollen hos UC som hjälper dig hålla koll på din kreditutveckling.
UC och andra kreditupplysningsföretag
När det kommer till kreditupplysningsföretag finns det flera aktörer. Den vanligaste är Upplysningscentralen (UC) som de flesta större banker och långivare använder sig av. Utöver UC finns exempelvis CreditSafe och Bisnode med flera.
Jämför lån med endast en kreditupplysning
Om du funderar på att ta ett lån är det smart att jämföra flera olika banker och långivare med varandra för att hitta ett bra lån med låg ränta. Nackdelen med detta är att varje gång du jämför kommer bankerna ta en kreditupplysning på dig och på kort tid kan du ha ganska många upplysningar som kan göra det svårare att få ett lån beviljat.
Om du jämför via en låneförmedlare tar de endast en kreditupplysning som bankerna sedan får dela på. Det innebär att du kan jämföra många olika låneerbjudanden utan att dra på dig en massa upplysningar i onödan.
Om du vill veta mer om hur du kan jämföra innan du låna pengar kan du välja det lån du är intresserad av här under:
Compricers Expertpanel
Ställ din fråga gällande privatekonomi
De senaste artiklarna
Visa alla artiklarnaRäntebeskedet 24 september: Så kan du tänka kring ditt bolån
Riksbankens räntebesked den 24 september påverkar inte bolånet direkt, men räntebanan avgör kostnaden framöver. Så förbereder du din ekonomi inför vintern.
Sparkontot som blev en fälla – 0,47 procent i snitt
Snitträntan på sparkonton är 0,47 procent – de bästa ger över fem gånger mer. Se hur du på tio minuter flyttar din buffert och sparar tusenlappar varje år.
Relaterade artiklar
Visa alla artiklarnaRäntebeskedet 24 september: Så kan du tänka kring ditt bolån
Riksbankens räntebesked den 24 september påverkar inte bolånet direkt, men räntebanan avgör kostnaden framöver. Så förbereder du din ekonomi inför vintern.
Vad säger partierna om amorteringsreglerna?
Amorteringskrav och bolånetak är hett omdebatterade inför valet. Se hur partierna vill förändra reglerna och vad det betyder för dig som bolånetagare.
Läs vidare
Detta kan hända om du inte har en hemförsäkring
Har du koll på vad det innebär att inte ha någon hemförsäkring? Här går vi igenom vad som kan hända om du står utan hemförsäkring och olyckan är framme. Oavsett om du bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt är det viktigt och absolut nödvändigt att ha en hemförs&au...
När lönar sig ett ISK med nya skattenivån?
Investeringssparkontot har seglat upp i popularitet bland spararna, och framställs ofta som ett förmånligt val. Men nu har spelreglerna ritats om i takt med en fallande börs och en rekordhög skatt 2023. Är ISK verkligen så förmånligt längre? ...
Jämför priser från 255 bolag
Nyheter för din plånbok
Nyhetsbrev
Få tips och råd samt aktuella ämnen om privatekonomi till din brevlåda varje vecka.