Nätavgiften består av olika delar. En fast del, en del som består av abonnemangsavgift, och en rörlig del, överföringsavgiften. Abonnemangsavgiften baseras bland annat på hur stor huvudsäkring du har. Överföringsavgiften betalar du per överförd kilowattimme (kWh). Elnätbolagen har monopol men samtidigt regleras deras vinster av en intäktsram som beslutas av Energimarknadsinspektionen (Ei) som också är tillsynsmyndighet. Ei kontrollerar däremot normalt inte nivån på enskilda kunders elnätsavgifter. Elnätsavgifterna för svenska elkonsumenter ökade med 44% mellan 2011–2019, samtidigt som konsumentindex bara ökade med 7%. Höjningarna ledde till ett brett missnöje bland Sveriges elkonsumenter, vilket resulterade i att det kom en reglering 2019 som gav lägre avgiftshöjningar. 2021 presenterade regeringen en ny lag (Lag (2021:311) om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet) som åter gav elnätsbolagen rätt att använda gamla intäktsramar, dvs att återigen ta ut högre nätavgifter av elkonsumenterna i syfte att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnätet.