Fyra tips:

1. Sälj saker. Enligt en undersökning från Kantar Sifo har vi i snitt 38 oanvända saker hemma, till ett genomsnittligt värde av drygt 18 000 kronor. Dina gamla saker kan alltså vara guld värda. Så sälj allt du inte använder, såsom böcker, möbler, väskor, sportprylar, kläder, elektronik och leksaker, genom att lägga upp annonser på försäljningssater som Blocket, Tradera och Facebook. Bra för din ekonomi och bra för miljön.
    
2. Laga din lunch istället för att köpa färdig. De flesta kan spara 50-70 kronor per lunch genom att ha med sig matlåda. Har du lunchlåda fyra gånger i veckan under ett arbetsår sparar du mellan 9 000 och 12 000 kronor.
    
3. Köp billig mat. Köp mat på rea och mat som är billig pga. rätt säsong. Och välj en billig affär. Jo det är stor skillnad mellan butikskedjorna. Det skiljer över 20 000 kronor/år för en familj på 4 beroende på vilken butik du handlar i - för exakt samma varor. Töm frysen och var kreativ med vad du har hemma och begränsa antalet restaurangbesök och take-aways.
    
4. Klarar du dig verkligen inte? Prova att kontakta bolagen du har avtal hos för att undersöka möjligheten att skjuta fram förfallodagen för dina räkningar. Hos din kommun finns det hjälp att få med ekonomisk rådgivning.

Fem tips för att slippa fattigmånaden nästa år

1. Dina avtal - Se över, välj bort och omförhandla
   
   Börja med att se över om du behöver allt det du betalar för. Kan du avsluta något abonnemang? Se sen över alla avtal du har och hur mycket du betalar för dem. Kan du betala mindre för samma tjänst? Svaret är troligtvis ja och betyder att du kan spara tusenlappar varje år bara genom att jämföra och byta.
   
   - Börja med ditt bolån - får du ner din bolåneränta från 2 procent till 1,5 procent så kan du spara 5 000 kronor per år per miljon du lånar. Här kan du se genomsnittsräntorna hos bankerna, dvs den ränta nya kunder fick under månaden.
   
   - Ta sen elavtalet. Jämför ditt elavtal på fem minuter hos oss och byt om det finns pengar att spara. Du sparar med säkerhet några hundralappar och troligtvis några tusenlappar om det var länge sen du såg över elavtalet och om du har en hög förbrukning.
   
   - Fortsätt med dina försäkringar. Börja med att titta på bilförsäkringen – där finns det ofta mycket att spara. Välj inte av automatik samma bolag där du har din bostad försäkrad, det skiljer mycket mellan bolagen beroende på bil, vem du är och var du bor.
   
   - Har du andra lån än bolån? Kan du få ner räntan genom att byta långivare och/eller genom att slå ihop två mindre lån till ett större? Gör en ansökan här: Ansök om privatlån. Mer information om lån hittar du här: Ekonomiskolan del 9: Andra lån
    
2. Spara till en buffert.
   
   Har du ingen buffert, pengar som du kan använda om du till exempel blir arbetslös, om tvättmaskinen går sönder eller till julklappar, så är det dags att börja spara till denna nu. Sätt upp ett månadssparande (autogiro) som dras direkt från ditt lönekonto. Spara på ett sparkonto med ränta. Du hittar en lista på vilka sparkonton som ger ränta här. Glöm inte insättningsgarantin. Mer om din buffert hittar du här: Ekonomiskola del 5: Buffert
    
3. Spara långsiktigt
   
   När du har din buffert bör du även sätta upp ett långsiktigt sparande. Dessa pengar bör du investera där de växer. Öppna ett Investeringssparkonto (ISK) hos din bank och i detta konto spara i aktiefonder med låga avgifter förslagsvis en eller två globala indexfonder. Månadssparar du så kommer du att köpa både i upp och nedgång. Historiskt har börsen gått upp med i genomsnitt 7-8 procent per år. Men var beredd på att det vissa år kan det bli en rejäl nedgång. Mer om långsiktigt sparande hittar du här: Ekonomiskolan del 6: Långsiktigt sparande
    
4. Se över dina pensionsval
   
   Se över din premiepension, tjänstepension om du har en och till sist din privata pension. Hur ser avkastningen ut? Hur stora är avgifterna? Finns det bättre val? Läs mer om din pension och hur du gör bra val här: Ekonomiskola del 10: Pensionen
    
5. Gör en enkel budget
   
   Använd dig av en app, excel eller bara ett vanligt papper. Skriv ner dina inkomster (alla pengar som kommer in) och dina utgifter (alla pengar som går ut). Hur tycker du att det ser ut? Är det något som du skulle vilja ändra på? Får du pengar över till ett sparande? Vill du lägga dina pengar på andra saker än du gör idag? Funder på om du kan öka dina inkomster och/eller minska dina utgifter? Gör en plan och återkom till din budget då och då för att se hur det går. Mer om hur du gör en budget hittar du här: Ekonomiskolan del 1: Budget