Blir vi blåsta av banken?

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Privatekonomi /
3 minuters läsning
Blir vi blåsta av banken?

Joel Dahlberg, författare till boken Bankbluffen och Sammansvärjningen, säger att vi varje år luras på tusentals kronor av vår bank. Han gästade podden Ekonomi PÅ RIKTIGT i veckan och gav oss där några exempel på detta. Ni hittar sex av dem nedan.

 

Exempel 1: När storbankerna var pressade av SBAB:s aggressiva prissättning åren 2004-2005 skapade de en ny rörlig ränta för att kunna locka till sig nya kunder. Befintliga kunder fick den “gamla” räntan och nya kunder fick den nya lägre räntan även kallad “Stockholmsräntan”.
⇒ Trogna kunder fick sämre ränta

Exempel 2: Joel upptäckte att några stora aktiva fonder aldrig lyckades slå index. Målet med en aktiv förvaltad fond är att slå index, det är därför vi betalar en högre avgift för dessa än för indexfonder. Han jämförde de 10 största sverigefonderna med Avanza Zero (en gratis indexfond) under ett år. Ingen av fonderna slog Avanza Zero. Samtidigt betalade svenskarna 30 miljarder i fondavgifter. En del av svaret var att vissa fonder sköttes som indexfonder - men kostade som aktivt förvaltade fonder.
⇒ Kunderna betalade för en tjänst de inte fick

Exempel 3: När Riksbanken sänkte räntan till minus kunde inte bankerna ta ut ränta på sina kunders spar- och lönekonton. Pengarna som de gick miste om här ville de kompensera sig för någonstans, och det blev via bolånen. Bolåneräntan sänktes endast med hälften av Riksbankens sänkning mellan 2014 och 2018. Riksbanken sänkte räntan med 1,25 procentenheter och bankerna sänkte sina rörliga boräntor med i snitt drygt 0,60 procentenheter.
⇒ Kunderna fick ta hela smällen

Exempel 4: När man går i pension sjunker ofta inkomsten. Banken passar då på att höja pensionärernas rörliga ränta. Hur kan de göra det? Jo, de vet att det blir svårare att byta bank när du har lägre inkomst.
⇒ Banken utnyttjar din situation för att tjäna lite extra

Exempel 5: Banken rekommenderar ofta att du binder halva ditt lån och lockar idag med låga bundna räntor på 3 till 4 års bindningstid. Om du binder en del av din ränta kan du inte flytta bara den rörliga delen av lånet. Du tappar helt ditt förhandlingsläge och inte sällan minskar din ränterabatt på din rörliga del. Joel bad bankerna att motbevisa hans påstående (att kunder med lån som både är bundna och rörliga betalar en högre ränta på den rörliga delen än de med endast rörlig ränta) men det kunde de inte.
⇒ Binder du en del av ditt lån får du sämre rörlig ränta

Exempel 6: Före år 2015 utgick SEB ifrån upplåningskostnaden när de satte sin rörliga ränta. Upplåningskostnad + ett tillägg istället för en listränta varifrån en rabatt drogs bort (som de andra storbankerna). Detta marknadsförde de hårt som det rätta sättet att sätta räntan dvs utifrån vad det faktiskt kostar dem. När Riksbanken började sänka räntan 2015 kunde de andra bankerna tjäna fina pengar på sina bolån pga lägre upplåningskostnader. SEBs ränta låg då betydligt lägre än de andra bankernas. SEB bytte modell.
⇒ Det rätta sättet är bara rätt när när det gynnar banken

I slutet på podden ger Joel rådet att du ska utgå ifrån att banken försöker lura dig. 
Vad tycker du? Har du blivit lurad av banken eller tycker du att Joel överdriver?

Vi skrev om boken Sammansvärjningen när den gavs ut (2015). Den handlar om hur vi betalar miljarder varje år för indexfonder som säljs som aktiva och som inte slår index. Läs mer här: ”Man säljer solresor dit det alltid regnar”

Här hittar ni poddavsnittet med Joel i Ekonomi PÅ RIKTIGT 115

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Så mycket pengar lägger vi på vårt boende

1 minuts läsning

Hem & Hyra, Hyresgästföreningens medlemstidning, har tittat på hur mycket vi svenskar lägger på vårt boende. Enligt tidningen går 26,1 procent till boendet vilket placerar oss på femte plats inom EU. Allra ”gladast” i att spendera my...

Föregående artikel