Regeringens budgetproposition för 2026 innehåller en rad förändringar som direkt påverkar hushållens ekonomi. Flera av förslagen innebär skattesänkningar och lättnader i vardagsekonomin, men det finns också regler som riskerar att göra vissa kostnader högre. Här går vi igenom de viktigaste reformerna och vad du som konsument bör tänka på inför året.
Reformer och förslag
Större skattesänkningar för löntagare
Ett förstärkt jobbskatteavdrag och andra riktade skattesänkningar innebär att många får mer kvar i plånboken varje månad. Syftet är att öka drivkrafterna till arbete och stärka hushållens ekonomi.
Lägre skatt för pensionärer
För personer som vid årets ingång fyllt 66 år föreslås ett förhöjt grundavdrag. Det innebär lägre skatt för pensionärer och personer som arbetar efter 66 års ålder.
Sänkt skatt för sjuk- och aktivitetsersättning
Även personer med sjuk- och aktivitetsersättning omfattas av skattesänkningar, vilket förbättrar ekonomin för en av de grupper som haft det tuffast under perioden av hög inflation.
Lägre elskatt från 1 januari 2026
Skatten på el sänks vilket gör att kostnaden minskar för alla hushåll. Det ger ett visst ekonomiskt andrum, särskilt för villor med eluppvärmning.
Halverad moms på mat - tillfälligt
Ett av de mest uppmärksammade förslagen är en temporär halvering av momsen på mat. Detta sänker matpriserna under perioden, men eftersom sänkningen är tillfällig bör hushållen vara medvetna om att kostnaderna kan stiga igen när momsen återgår till ordinarie nivå.
Höjt avdrag för resor till och från arbete
Gränsen för avdrag för arbetsresor höjs från 11 000 till 15 000 kronor. För den som pendlar långt kan det innebära ett högre avdrag och därmed en lägre skatt.
Skattefrihet på ISK upp till 300 000 kronor
Investeringssparkonto föreslås bli skattefritt upp till 300 000 kronor. Det är en stor fördel för småsparare och kan göra det mer attraktivt att börja spara långsiktigt.
Ränteavdraget för konsumtionslån tas bort
En av de mer kostnadsdrivande förändringarna är att ränteavdraget för privatlån utan säkerhet försvinner. Det innebär att den effektiva kostnaden för exempelvis blancolån ökar. För hushåll med stora konsumtionslån kan detta få märkbar påverkan.
Sänkt amorteringskrav
Från 1 april 2026 föreslås det skärpta amorteringskravet avskaffas. Det betyder att hushåll som har bolån över 4,5 gånger bruttoinkomsten inte längre behöver amortera den extra procenten per år.
Lägre arbetsgivaravgift för unga
För personer mellan 18 och 22 år sänks arbetsgivaravgiften för inkomster upp till 25 000 kronor per månad. Förändringen gäller från april 2026 till september 2027 och gör det billigare att anställa unga, något som kan förbättra ungdomars jobbmöjligheter.
Höjt prisbasbelopp och höjda ersättningar
Prisbasbeloppet höjs till 59 200 kronor. Det innebär att flera ersättningar, såsom sjukpenning, föräldrapenningens grundnivå, garantipension, vissa delar av bostadstillägget och underhållsstöd ökar.
Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt
Brytpunkten höjs till 660 400 kronor per år, vilket innebär att färre kommer att betala statlig inkomstskatt.
Hur bör hushållen förbereda sig?
För att undvika negativa överraskningar när reglerna börjar gälla är det klokt att se över sin ekonomi redan nu:
1. Gå igenom hushållsbudgeten
Se över fasta kostnader, särskilt elavtal, försäkringar, abonnemang och lån. Med borttaget ränteavdrag på konsumtionslån är det viktigare än någonsin att minimera dyra krediter.
2. Tänk på att tillfälliga regler kan ändras tillbaka
Momssänkningen på mat är tillfällig. När den upphör kan matkostnaderna öka igen - lägg inte hela utrymmet i budgeten på konsumtion.
3. Utnyttja avdrag och skatteförmåner
Pendlar du långt, säkerställ att du räknar med det höjda avdragstaket för resor. Har du ett ISK-konto är det läge att se över ditt sparande och eventuellt öka insättningarna.
4. Planera för ränte- och amorteringskostnader
Även om räntorna stabiliseras kan de fortfarande ligga högre än vad många är vana vid. Se över:
- Om lån kan läggas om till bättre räntor
- Om privatlån kan lösas, samlas eller flyttas
- Om det är läge att amortera mer nu när amorteringskravet föreslås lättas
5. Bygg upp en buffert
Målet är att ha minst tre månaders utgifter sparade. En buffert skyddar mot oväntade kostnader och gör hushållet mindre sårbart.
Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!