
Tycker du att börsen borde gå upp efter flera dagars nedgång? Eller att elpriset snart måste stiga igen efter att ha varit lågt ett tag? Då kan du ha fastnat i ett av våra vanligaste mentala fällor – sannolikhetsillusionen.
Vad är sannolikhetsillusionen?
Sannolikhetsillusionen, även kallad Gambler’s fallacy, är vår tendens att tro att framtida utfall påverkas av tidigare, trots att de i själva verket är helt oberoende. Det klassiska exemplet är ett myntkast: efter fem gånger “krona” känns det som att “klave” borde komma. Men sannolikheten är fortfarande 50/50.
Psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman visade i ett känt experiment att människor ofta förväntar sig att slumpen ska “rätta till sig”. När deltagare såg en serie ensidiga myntkast trodde många att det motsatta utfallet snart var mer sannolikt, trots att varje kast är en oberoende händelse.
Därför lurar hjärnan oss
Det här feltänket handlar inte bara om dålig matematik. Människan är evolutionärt formad för att se mönster, även där inga finns. Våra förfäder överlevde genom att snabbt koppla tystnad till fara eller mörka moln till regn. Att tolka ett mönster som inte fanns var mindre farligt än att missa ett verkligt hot.
Vi lär oss också genom att tolka det som just hänt. När vi ser flera klave i rad känns det fel - vi tror att något måste ändras - trots att slumpen inte fungerar så. Samma tankefel dyker upp i allt från börshandel till elpriser och spel.
Så påverkar det din ekonomi
Sannolikhetsillusionen smyger sig ofta in i vardagliga ekonomiska beslut:
- Börsen: Många känns som att det “måste vända” efter flera röda dagar och köper för tidigt. En studie från University of Chicago Booth School of Business (2012) visade att investerare som följde börsen dagligen presterade sämre, just för att de påverkades av kortsiktiga mönster.
- Spel: Att spela vidare på samma lottorad vecka efter vecka “för att den snart är på tur”; är ett klassiskt exempel. Varje dragning är lika slumpmässig som den förra.
- Marknader: Många upplever att elpriser, räntor eller bostadspriser inte kan fortsätta i samma riktning för länge. Men marknader styrs inte av vår magkänsla utan av komplexa, ofta osynliga faktorer.
Så undviker du fällan:
- Basera beslut på fakta – inte på senaste utvecklingen eller spontan reaktion.
- Zooma ut – långsiktig statistik slår kortsiktig instinkt.
- Sätt upp regler för dig själv – till exempel investera regelbundet oavsett Marknadsläge.
- Ha tålamod – marknader rör sig slumpmässigt på kort sikt.
Vi har fortfarande en hjärna formad för ett liv på savannen. Men med rätt verktyg och kunskap om våra mentala genvägar kan vi fatta smartare beslut i vår moderna ekonomi.
Detta är en krönika från Omni Ekonomi 27 juli 2025

Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!