Du tror att du väljer själv men flocken styr dig

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
Klocka 2 minuters läsning
Du tror att du väljer själv men flocken styr dig

Vi vill gärna tro att vi är självständiga, rationella varelser som fattar egna beslut. Särskilt när det handlar om pengar. Men det är just där, i våra ekonomiska val, som flockbeteendet ofta kliver fram. Vi fattar ekonomiska beslut inte bara baserat på fakta, utan på vad andra gör. Det kallas social proof, eller socialt bevis, och det påverkar oss mer än vi vill erkänna.

Och det är inte konstigt. Att följa flocken har evolutionärt varit en överlevnadsstrategi. Våra förfäder som bröt sig ur gruppen och gjorde egna riskabla val överlevde inte alltid. Men de som höll sig till gruppen och litade på mängdens val hade större chans att föra sina gener vidare. Det är alltså inte lathet att följa gruppen, det är djupt inprogrammerad smarthet. Eller åtminstone “ur-tids-smarthet”. Men vad som var smart på savannen är inte alltid smart i dagens samhälle.

Titta bara på aktiemarknaden. När en aktie plötsligt rusar följer ofta en svans av investerare efter. Inte för att något fundamentalt har förändrats, utan för att “alla andra” verkar veta något. Klassisk FOMO (fear of missing out). Detta flockbeteende var tydligt under GameStop-fenomenet 2021 där småsparare drev upp priset på en aktie utan koppling till dess faktiska värde. Det var inte rationellt, det var social proof på steroider.

Forskning har gång på gång visat hur stark denna effekt är. Ett klassiskt experiment av Solomon Asch från 1950-talet visade hur människor gång på gång svarade fel på en uppenbart enkel fråga, bara för att andra i rummet (som var med i experimentet) svarade fel före dem. Grupptryck trumfade sunt förnuft. 

Ett mer samtida exempel kommer från ett fältförsök där forskare undersökte hur man bäst kunde få hotellgäster att återanvända sina handdukar. Olika budskap testades. Ett som talade om miljön, ett som bad om gästernas hjälp och ett som helt enkelt sa: “75 % av gästerna i det här rummet återanvänder sina handdukar”. Gissa vilket som fungerade bäst? Det sista. Social proof i sin renaste form. 

Det här mönstret genomsyrar även konsumtion. Recensioner på Amazon, stjärnor på Tripadvisor och följare på Instagram signalerar alla: “Du borde också gilla det här, för andra gör det.” 

Det är inget fel i att ta intryck av andra. I många situationer är det faktiskt rationellt. Vi har inte tid att undersöka varje val från grunden. Men problemet uppstår när vi slutar tänka själva och låter kollektivet ersätta vår egen bedömning. 
Så nästa gång du står inför ett ekonomiskt beslut och märker att du tänker “alla andra gör det ju”. Stanna upp ett ögonblick. Flocken har ofta rätt. Men ibland springer den rakt mot stupet.

Detta är en krönika från Omni ekonomi 25 maj 2025.

 

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här
Check cirkel

Info

Läs vidare

Nästa artikel

Elnätsavgifterna skjuter i höjden – vad betyder det för dig?

Klocka 2 minuters läsning

Svenska elkunder står inför en ny ekonomisk utmaning. Kraftigt stigande elnätsavgifter. Elnätsavgifterna höjs i år i snitt med cirka 11 procent, den största ökningen på 30 år. Det visar Nils Holgersson-gruppens kartläggning av elnäts...