En allmän pension som man kan leva på – vad innebär det?

Hela livets inkomster räknas för den allmänna pensionen. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst- och grundskydd.
Många omfattas av garantipension och/eller bostadstillägg till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det eftersom dessa förmåner inte räknas upp om man senarelägger uttaget. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.
Att många pensionärer vänder på slantarna har fått politikerna att agera. Det handlar inte bara om garantipension och bostadstillägg utan även nya förmåner som har tillkommit successivt. Förmåner som ökar i belopp och omfattning. Äldreförsörjningsstöd, konsumtionsstöd i bostadstillägget och ifjol även inkomstpensionstillägget. Det var dessutom nära att det blev en sjätte förmån, garantitillägg i bostadstillägget, men det slopades till förmån för en extra höjning av garantitillägget och konsumtionsstödet i augusti. Storleken på dessa fem förmåner beror bl.a. på dina bostadskostnader, din förmögenhet, antalet år med Pensionsgrundande inkomst och/eller om man kommer upp i en skälig levnadsnivå. Vissa förmåner är skattepliktiga, andra är det inte. Krångligt är bara förnamnet. Enligt Pensionsmyndighetens prognos kommer förmånerna som finansieras via statsbudgeten att öka mer kommande år än den inkomstbaserade pensionen som bygger på livsinkomstprincipen.
För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att många branscher omfattas av extra inbetalningar. Senare pension resulterar i högre
månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år).
Runt hörnet väntar en samhällsdiskussion om hur framtidens allmänna pension ska tryggas som inte bara handlar om högre pensionsålder. Ska den allmänna pensionen vara en grundinkomst eller har politikerna större ambitioner? Vill man säkerställa att fler får en pension som man kan leva på med minskat beroende till olika typer av förmåner ur statsbudgeten? Sannolikt resulterar det i en grundskyddsutredning om att slå ihop flera förmåner. Så att den allmänna pensionen blir mer lättöverskådlig, begriplig och att ett längre arbetsliv verkligen lönar sig. Under tiden ökar tjänstepensionen i betydelse.

Om skribenten
Dan Adolphson Björck är pensionsekonom på AMF och arbetar för att sprida kunskap om hur man kan göra det bästa möjliga av sin pension. Dan har jobbat i mer än 15 år på pensionsområdet som bl.a. pensionsekonom, föreläsare och med affärsrelationer. Han har en Magisterexamen i statsvetenskap med studier i nationalekonomi och juridik samt diplomerad livförsäkringsrådgivare vid IFU.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!