
Du har kanske hört det hundra gånger: “Bättre att vara försäkrad än att ångra sig.” Så vi tecknar, kompletterar och uppgraderar tills vi knappt vet vad vi betalar för. Ändå gnager oron. För tänk om något ändå händer?
Det är något djupt mänskligt i den där känslan. Vår hjärna är inte byggd för excelark och sannolikheter, den är formad för överlevnad. I tusentals år var det farligare att inte oroa sig än att oroa sig för mycket. Den som gick runt och tänkte “det där prasslet i busken är nog bara vinden” hade kortare livslängd än den som sprang. Det beteendet sitter fortfarande kvar i oss, trots att “busken” numera heter börsen, bostadsmarknaden eller bilförsäkringen.
Två psykologiska krafter styr oss här: förlustaversion och tillgänglighetsbias. Förlustaversion är den insikt som Daniel Kahneman och Amos Tversky slog fast redan på 1970-talet: vi hatar att förlora mer än vi älskar att vinna. En stor förlust svider ofta dubbelt så mycket som en vinst glädjer. Därför tar vi till dyra skyddsmekanismer för att undvika känslan av förlust, även om sannolikheten för katastrofen är mikroskopisk. Tillgänglighetsbias förstärker effekten. När ett exempel finns färskt i minnet känns det mycket mer sannolikt än det är. Hör vi om en brand, ett inbrott eller en sjukdom drar vår hjärna snabbt slutsatsen: "Det här händer hela tiden, jag borde vara rädd."
Resultatet? Vi tecknar extra försäkringar för prylar vi aldrig använder och vi försäkrar samma sak flera gånger om, bara för att stilla oron.
Men statistiken berättar en annan historia. De flesta av oss kommer aldrig att råka ut för de där extrema händelserna vi fruktar. Sannolikhetsvikten, ännu ett begrepp från Kahneman och Tversky, visar hur vi systematiskt överskattar små risker och underskattar stora. Vi köper alltså gärna lotter med minimal vinstchans, samtidigt som vi oroar oss för osannolika katastrofer och försäkrar oss långt över rimlighetens gräns.
Det betyder inte att försäkringar är meningslösa. Tvärtom: ett grundskydd för hem, fordon, hälsa, djur och liv är klokt och ofta nödvändigt. Men jakten på "full trygghet" är både dyr och illusorisk, för total trygghet finns inte.
Så undviker du fällan:
- Tänk i sannolikheter, inte i historier. Bara för att du hört om någon som råkat illa ut betyder det inte att risken är stor.
- Gör en kostnads-nytta-analys. Fråga dig: vad betalar jag för, och vad är den faktiska risken?
- Undvik dubbelförsäkringar. Kontrollera vad som redan ingår i hem-, bil- och kreditkortsförsäkringen.
- Stanna upp när oron slår till. Är det en känsla eller fakta som styr ditt beslut?
Nästa gång en nyhetsnotis flimrar förbi, påminn dig om att hjärnan gärna lurar dig. Att känna oro är mänskligt. Men att köpa bort oron med onödiga försäkringar är ingen lösning. Ett bra grundskydd däremot, det är inte bara viktigt, utan ofta helt avgörande.
Detta är en krönika från Omni ekonomi 19 oktober 2025

Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!