
Regeringen planerar att avsätta 80 miljarder kronor i den kommande höstbudgeten, en kraftig höjning från tidigare. Målsättningen är att stimulera ekonomin, öka konsumtionen och mildra effekterna av lågkonjunkturen. Av dessa medel går en tredjedel, cirka 30 miljarder kronor, direkt till hushållen genom skattesänkningar och andra lättnader.
Vem får mer i plånboken och när?
Skattesänkningar och hushållslättnader
- Jobbskatteavdraget förstärks - största delen av de 30 miljarderna går hit.
- Pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning får sänkt skatt.
- Utöver sänkt skatt höjs grundavdraget för pensionärer.
- El-skatt minskas med 10 öre/kWh, vilket förväntas ge cirka 1 000 kronor i årlig besparing för ett genomsnittligt hushåll.
- Förskole- och fritidsavgifter sänks - en familj med två barn runt 4 500 kronor per år.
- Högkostnadsskydd mot höga elpriser införs från november 2025 och hela 2026.
- Tandvård: Drygt 1 miljard kronor från 2026, med fokus på äldres tandvård och justeringar av referenspriser.
- Samtidigt som bostadsbidraget stärks (tillfälligt), föreslås stramare villkor och viss sänkning av försörjningsstödet. Regeringen markerar att ”arbete ska löna sig”.
En familj där en jobbar som polis och den andra som sjuksköterska kan få upp till 1 800 kronor mer i månaden. Barnfamiljer där båda arbetar pekas ut som de stora vinnarna.
Tillfälliga lättnader
- Matmomsen halveras (från 12 till 6 procent) under perioden april 2026 - december 2027. En barnfamilj beräknas kunna spara cirka 6 500 kronor per år.
- Bostadsbidraget höjs med upp till 1 000 kronor i månaden för ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Tidsplan: När träder förändringarna i kraft?
- 22 september 2025: Budgetförslaget lämnades till riksdagen.
- Hösten 2025: Budgetprocessen med utskottsbehandlingar och omröstning.
- 1 januari 2026: Skattesänkningar, elskatt och högkostnadsskydd börjar gälla.
- 1 juli 2026: Förskole- och fritidsavgifter sänks.
En valbudget?
Många bedömare beskriver höstbudgeten som en ”valbudget”. Med 80 miljarder i reformutrymme väljer regeringen att prioritera hushållens ekonomi och köpkraft medan långsiktiga strukturreformer skjuts på framtiden.

Om skribenten
Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.
År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.
Spartips för dig och din plånbok
Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!