Fonder – allt om hur fondsparande fungerar

Här hittar du allt du behöver veta om att spara i fonder!
Compricer är en del av Schibsted
Compricer är en del av
Via mejl bjuder Compricer slumpmässigt in en del av sina kunder att lämna recensioner. Genomsnittligt betyg beräknas baserat på alla lämnande omdömen hos Trustpilot, oavsett om de kommer från verifierade kunder eller inte, med beaktande av faktorer som aktualitet, mängd och stjärnbetyg.

Spara i fonder

Spara i fonder
Vi svenskar är ett fondälskande folk. 8 av 10 sparar i fonder och räknar vi in premiepensionen och andra typer av pensionssparande så blir i praktiken alla fondsparare på ett eller annat sätt.

Fonder är ett mycket bra sätt att snabbt och enkelt få tillgång till det värde som tillväxten i samhället skapar. Om du sätter in 500 kronor varje månad i 30 år har ditt kapital i genomsnitt hunnit växa till närmare 600 000 kronor. Av dessa består 180 000 kronor av dina insättningar medan resten är ren avkastning. Helt fantastiskt!

Så fungerar det

Så fungerar det
Fondsparande är i grunden väldigt enkelt även om det kan kännas överväldigande med alla olika fonder som finns, krångliga begrepp och skatteregler med mera. I stort går det till så att du köper en fond och sedan tar du del av värdeutvecklingen i fonden så länge du äger den.

Vad är en fond?


En fond består av olika värdepapper, exempelvis aktier. Om värdet på aktierna går upp så går också värdet på fonden upp och tvärtom om värdet på aktierna skulle sjunka.

När du köper en fond får du en ägarandel som motsvarar det belopp du satt in och värdet på ditt sparande motsvaras av andelens värde i förhållande till fondens totala värde.

Så om vi för enkelhets skull antar att du köpt 1 procent av en fond som är värd 100 kronor så motsvarar din andel ett värde på 1 krona. Om fonden skulle gå upp med tio procent till 110 kronor så har din andel ökat i värde till totalt 1,10 kronor.

Du kan inte själv påverka vad fonden består av. Det gör fondförvaltaren som sköter fonden på det fondbolag som äger fonden.

Fondbolag, fondförvaltare och förvaringsinstitut


En fond ägs av ett fondbolag. Det bolaget kan i sin tur ägas av exempelvis en bank eller privatpersoner som har tillstånd att bedriva fondhandel.

Fondbolagets fonder har sedan utsedda fondförvaltare, en eller flera, som är ansvariga för att sköta fonden. Det kan handla om att analysera olika värdepapper och fatta beslut om vad fonden ska köpa eller sälja. Fondförvaltarna kan vara mer eller mindre aktiva i fonden beroende på vilken inriktning den har.

Förvaringsinstitut är den plats där fondens innehav förvaras. Enligt svenska regler så måste en fond ha ett separat ställe, ofta en bank, där värdepapperna och övriga egendomar förvaras. På så vis hålls andelsägarnas värde isär från fondbolaget vilket är en trygghet för dig som fondsparare om fondbolaget exempelvis skulle få ekonomiska problem.

Fördelar med fonder


Riskspridning - du köper en fond som i sin tur placerar pengarna i många olika värdepapper
Professionell förvaltning - du får ta del av experter som placerar dina pengar åt dig
Tillgänglighet - det finns många olika fonder att välja mellan och det är enkelt att komma igång och spara
Månadssparande - enkelt att sätta upp ett automatiskt sparande
Tillgång till många marknader - ett bra sätt att kostnadseffektivt kunna spara på marknader som annars är svåra för en privatperson att investera i

Nackdelar med fonder


Avgifter - du betalar en avgift till fondbolaget för förvaltningen
Ingen möjlighet till påverkan - du kan inte själv välja vilka värdepapper som fonden ska handla
Ingen garanterad avkastning - värdet i fonden kan sjunka vilket innebär att du inte är garanterad att få tillbaka ditt insatta kapital
Valutarisk - investerar du i en fond som är noterad i en annan valuta än svenska kronor kan valutarörelser göra att ditt kapital sjunker i värde trots att fonden går bra
Långsam handel - att köpa och sälja en fond tar någon dag upp till en vecka
Innehav kan förändras - fondens innehav kan förändras på kort tid

Olika typer av fonder

Olika typer av fonder
Du har kanske märkt att det finns många olika typer av fonder. Ofta har de namn som kan vara svåra att förstå sig på.

Här under listar vi de vanligaste fonderna och vad de innebär:

Aktiefonder


En aktiefond placerar fondandelsägarnas kapital i aktier. Fondens avkastning beror på hur aktierna utvecklas. Aktiefonder kan ha olika inriktning. Exempelvis kan en fond specialisera sig på en viss region och bransch eller så investerar den mer brett. Generellt gäller att ju snävare en aktiefond investerar desto högre risk har den.

Räntefonder


En räntefond är en fond som placerar i räntebärande värdepapper. Det kan exempelvis handla om obligationer eller statsskuldväxlar. En räntefond har generellt en lägre risknivå än en aktiefond och delas in i olika kategorier beroende på vilken inriktning fonden har. Exempelvis korta räntefonder och långa räntefonder.

Blandfonder


En blandfond är en fond som placerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen dem emellan varierar och därmed risknivån.

Indexfonder


En indexfond är oftast en aktiefond som följer ett bestämt index, exempelvis OMXS30 som består av de trettio mest handlade aktierna på den svenska Stockholmsbörsen. Förvaltaren av en indexfond försöker alltså inte hitta de bästa aktierna utan fonden köper bolag utifrån hur deras storlek är i indexet man valt att följa. En indexfond har normalt en lägre förvaltningsavgift än fonder där det finns en aktiv förvaltare som försöker hitta köpvärda aktier. Risknivån beror på vilket index fonden följer.

Hedgefonder


En hedgefond är en fondtyp som är mycket friare i sin inriktning och hur de handlar. Syftet är att försöka ge spararna en positiv avkastning oavsett hur marknaden i övrigt går. Det finns många olika typer och inriktningar av hedgefonder. Generellt har de en högre risknivå än en vanlig aktiefond.

Fond-i-fond


En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. Förvaltaren försöker alltså hitta fonder som denne tycker är köpvärda. Generellt anses fond-i-fonder ha en lägre risknivå än rena aktiefonder eller hedgefonder. Däremot kostar de mer att spara i eftersom en fond-i-fond själv kommer med en avgift för spararen som även ska täcka de avgifter som fonden får betala när de investerar i andra fonder.

Jämföra fonder

Jämföra fonder
När du ska jämföra fonder är det några saker som du kan titta lite extra på. Dels är det viktigt att du väljer en fond som har den placeringsinriktning du vill ha. Att den investerar på det sätt som du är ute efter.

Det är även viktigt att jämföra avgifter. Idag är forskningen överens. Höga avgifter innebär inte att fonden ger en hög avkastning. Snarare är det tvärtom då en fond med höga avgifter får det svårare att leverera en bättre real avkastning än en fond med lägre avgift.

Du kan även jämföra hur fonden presterat tidigare. Dock är historisk avkastning inte en garanti för att det kommer gå lika bra i framtiden.

Information om fonderna kan du hitta på fondbolagens egna hemsidor, på finanssidor på nätet, i affärspress eller i branschtidningar om ekonomi med mera.

Rating och betyg


Många gånger kan du se olika typer av betyg och rating i samband med att fonderna presenteras. Det vanligaste är ratingen från fondanalystjänsten Morningstar där man betygsätter fonderna utifrån skalan 1-5 stjärnor där 5 är bäst.

Ratingen sker genom att Morningstar tittar på olika aspekter av förvaltningen. Betyget ska inte ses som en garanti för att fonden kommer att gå bra eller bättre än sina konkurrenter. Se betyget som en faktor bland många när du jämför och väljer vilken fond du vill spara i.

Köpa, sälja och byta fonder

Köpa, sälja och byta fonder
Att köpa, sälja eller byta en fond är enkelt. Du lämnar en order via nätet till din bank eller mäklare eller så kan du vända dig direkt till fondbolaget själva. Inom någon dag upp till en vecka har ordern gått igenom. Du får en notis om när det skett och till vilket värde.

Avgifter


För att sköta en fond, betala förvaltarnas löner med mera och göra en vinst kan en fond ta ut en eller flera avgifter. Det finns fyra typer av avgifter: Köpavgift, säljavgift, förvaltningsavgift och prestationsbaserad avgift. En fond kan ha samtliga typer av avgifter eller en kombination av dem. Avgifterna uttrycks i procent och kan variera beroende på vilken typ av fond det gäller.

Köpavgift
En avgift som du betalar när du köper fonden. Summan dras av från det belopp du valt att investera i fonden.

Säljavgift
En avgift som du betalar när du säljer hela eller delar av fonden. Summan dras av från det belopp du valt att sälja för.

Förvaltningsavgift
En avgift som årligen dras av från ditt sparande i fonden.

Prestationsbaserad avgift
En rörlig avgift som tas ut om fonden når på förväg bestämda avkastningsmål.

Så sätts fondkurserna


En gång per handelsdag bestäms en kurs för varje fond. När det sker beror på vilken fond det är och var den handlas. Kursen brukar kallas för fondkurs eller andelskurs. Ett annat begrepp är NAV som står för Net Asset Value.

Kursen bestäms genom att man lägger ihop fondens samtliga tillgångar och sedan drar av de avgifter som fonden har. Summan delas sedan med antalet fondandelar och då får man fram NAV-kursen. När du jämför grafer och avkastning över fonder är det alltid utvecklingen efter att fondens avgifter är dragna som avses.

Följ utvecklingen


Det finns flera olika sätt som du kan följa utvecklingen för dina fonder på. Det vanligaste är att göra det via nätet. Antingen genom att du loggar in hos din bank eller via en app. Du kan också följa utvecklingen direkt hos fondbolagen eller via olika sidor på nätet som dagligen presenterar fondernas kursutveckling.

Skatt på fonder och deklaration

Skatt och deklaration
Vilken skatt du ska betala när du handlar fonder beror på vilken typ av konto du har fonderna på.

Depå


Om du haft fonderna på en depå skattar du 30 procent på den realiserade vinsten du gjort. Detta gör du vid det årliga deklarationstillfället.

Dessutom ska du betala en årlig schablonskatt för dina fonder. Den tas ut genom att 0,4 procent av värdet på dina fonder per 31 december föregående år hamnar förtryckt i din deklaration som en schablonintäkt. Denna betalar du sedan 30 procent i skatt på vilket innebär att 0,12 procent av värdet på fonderna blir skatt.

Investeringssparkonto eller kapitalförsäkring


Har du fonderna i ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring (KF) sker beskattningen genom en årlig schablon som automatiskt hamnar förtryckt på din deklaration. För år 2023 kan du multiplicera ditt värde med 0,00882 för att få reda på ungefär hur hög din skatt blir.

Bra saker att tänka på innan du sparar i fonder

Bra saker att tänka på innan du sparar i fonder

Investera bara pengar du kan vara utan


Investera bara pengar som du kan vara utan. Att placera pengar i fonder innebär att du inte kan vara säker på att få tillbaka hela ditt kapital.

Placeringsinriktning


Fundera över vad du vill investera i innan du väljer fonder. Olika länder och/eller branscher? Ska det vara en aktie- eller räntefond? Kanske en blandfond eller indexfond?

Välj den placeringsinriktning du önskar. Är du osäker kan en bra grund vara att välja en bred global indexfond och sedan bygga vidare med en svensk, amerikansk och europeisk aktiefond. Låt din risknivå och ditt avkastningskrav avgöra!

Risk och avkastning


Du har kanske läst att man måste ta risk för att kunna få en bra avkastning. Det är i stora drag sant men det innebär inte nödvändigtvis att du ska ta stora risker i ditt fondsparande i jakt på hög avkastning. Risk i en fond innebär sannolikheten för att värdet i fonden utvecklas på ett för dig ofördelaktigt sätt - att den blir negativ eller inte så bra som du räknat med.

När du placerar i fonder är det viktigt att välja fonder som passar för just den risk du är villig att ta. I fondernas faktablad kan du hitta information om vilken risknivå fonden har.

Månadsspara


För många fondsparare är ett automatiskt månadssparande framgångsrikt. På så vis köper du fonder varje månad, utan att du själv behöver göra något. Över tid har det visat sig vara ett bra sätt att öka sin förmögenhet på.

Ett automatiskt månadssparande sätter du upp antingen på nätet eller via din banks app.

Fondfaktablad - viktig information om fonder


Alla fondbolag som erbjuder publika fonder har krav på sig att upprätta ett fondfaktablad. Den innehåller fakta om fonden såsom placeringsinriktning, risk- och avkastningsprofil, avgifter och historisk avkastning med mera. Fondfaktabladet ska som mest vara på två sidor och ska alltid erbjudas till den som vill börja spara i en fond.

Normalt har fonderna även en informationsbroschyr. I den kan du ofta finna mer utförlig information som fondbolaget vill marknadsföra.

Om oss

Om oss
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi och varje dag hjälper vi tusentals svenskar att fatta bra ekonomiska beslut.

Vi ägs av Schibsted, Skandinaviens största mediekoncern, som bland annat äger Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Blocket med flera.

Vi är registrerade som försäkringsdistributör hos Bolagsverket samt står under Finansinspektionens tillsyn.

Vi har mycket nöjda kunder och det syns på Trustpilot där våra kunder gett oss betyget Utmärkt vilket är det bästa omdömet som går att få.

Vanliga frågor och svar om fonder

Vad är fonder?

En fond är en sparform som består av olika värdepapper. Fonder kan ha olika inriktningar och sköts av en förvaltare som är anställd av ett fondbolag.

Hur många fonder ska man ha?

Vi rekommenderar att du funderar över vilken placeringsinriktning du vill ha i ditt fondsparande samt vilken risk du är villig att ta. Därefter väljer du de fonder som ger dig detta till så låg avgift som möjligt.

Hur lång tid tar det att sälja fonder?

En säljorder tar normalt mellan en till sju dagar innan den är genomförd.

Hur fungerar fonder?

Genom att köpa en fond blir du en andelsägare i densamma. Om fondens värdepapper går upp i värde så stiger även ditt sparande i värde.

Hur säljer man fonder?

Enklast är att vända dig till din bank via nätet eller eventuell app där du kan skicka in en så kallad säljorder.

När uppdateras fonder?

Fondernas kurs uppdateras normalt en gång varje handelsdag.

Christina Sahlberg, Sparekonom

Granskad av

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.