Hur kommer det sig att elpriset ändrar sig så ofta?

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
El / Elpriser /
5 minuters läsning
Hur kommer det sig att elpriset ändrar sig så ofta?

Hur funkar egentligen prissättningen på el? Vilka faktorer påverkar spotpriset och hur kommer det sig att priset skiljer sig åt i olika delar av landet? På dessa frågor svarar Energimarknadsinspektionen (Ei) i sitt nyhetsrum och jag tänkte sammanfatta deras svar här.

2020 har hittills varit ett speciellt år när det gäller spotpriset på el. Det vanliga är att priset ofta är högt under vintermånaderna medan det är lägre på sommaren. Våren i år bjöd däremot på ovanligt låga elpriser under lång tid och Sverige fick i februari uppleva negativa priser för allra första gången, det vill säga när köpare får betalt för att använda el. Inför sommaren trodde många på fortsatt låga priser, men i stället blev sommaren turbulent, framför allt för södra Sverige, då elpriset i perioder ökade kraftigt.

Handel med el

Kortfattat kan man säga att elpriset styrs av utbud och efterfrågan på en konkurrensutsatt marknad. En särskild egenskap med produkten el, är att produktion och användning hela tiden måste balanseras för att elsystemet ska kunna fungera. 
I Sverige finns det i nuläget två aktiva handelsplatser/elbörser för elen, Nord Pool EMCO och EPEX SPOT. I de länder där det råder fri konkurrens inom elmarknaden, som i Sverige och övriga Europa, praktiseras något som kallas för marginalprissättning. Detta innebär att elbörserna varje timme matchar utbud- och efterfrågekurvor..
Sedan år 2000 har Sverige haft en gemensam spotmarknad med Norge, Finland och Danmark. Efter det tillkom Baltikum, och successivt integreras nu den europeiska elmarknaden i allt större utsträckning. Detta innebär att Sveriges elpriser inte bara påverkas av vad som händer i Sverige, utan även av faktorer och förhållanden i andra länder.

Elpriset kan variera mellan olika elområden

El överförs via elnät. Samtliga elnät har begränsningar i hur mycket el de kan överföra, så kallad överföringskapacitet. I Sverige uppstår främst överföringsbegränsningar mellan norra och södra delarna av Sverige. För att hantera överföringsbegränsningar mellan olika områden inom landet, är Sverige uppdelat i fyra elområden, SE1, SE2, SE3 och SE4. Denna uppdelning innebär att priset kan variera mellan elområdena. 
Om det inte finns begränsningar i överföringskapaciteten mellan elområden blir elpriset detsamma, vilket är fallet under många av årets timmar.
Utbudet av el påverkas av tillgänglig produktionskapacitet och produktionsmixen ändras över tid. I Sverige finns flera olika typer av produktionsslag, varav kärnkraften och vattenkraften ännu är de två största. De olika produktionsslagens förutsättningar att producera el vid ett givet tillfälle påverkas av flera olika faktorer och produktionskostnaden mellan produktionsslagen varierar också. Ibland står enskilda anläggningar stilla på grund av säkerhetsskäl, underhåll eller affärsmässiga beslut.

Olika produktionsslag: Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och solenergi

Kärnkraftsanläggningarna kan köras på full effekt under långa tidsperioder.
Kärnkraft finns installerad i södra delarna av Sverige. Under sommaren 2020 gick priset på el upp i södra Sverige när kärnkraftens produktion gick ned. En bidragande orsak till att elpriset gick upp var att kärnkraftsproduktionen, på grund av begränsningar i överföringskapaciteten, inte kunde ersättas av el producerad i andra elområden.

Vattenkraften utgör en stor del av den svenska produktionskapaciteten, speciellt i norra Sverige. Den är lätt att reglera upp och ner och lätt att anpassas efter skiftningar i efterfrågan. Vattenkraften i Sverige gynnas av hög nederbörd och tillrinning eftersom vatten går att lagra i magasin. Den lagrade mängden vatten i magasinen, den så kallade fyllnadsgraden, kan dock inte bli hur hög som helst. Under våren 2020 var magasinfyllnadsgraden så pass hög att man blev tvungen att producera mycket el för att undvika översvämning eller spill. Detta medförde att utbudet på vattenproducerad el var stort, vilket ledde till att elpriset sjönk. 

Vindkraftens förmåga att producera el är väderberoende och elen kan inte lagras. När det blåser mycket brukar det få till effekt att elpriset sjunker. Även solenergi är mycket väderberoende, men påverkar inte elpriset i någon stor utsträckning ännu i Sverige, då bidraget till den totala energiproduktionen i nuläget är relativt litet.

En annan faktor som kan ge generellt ökade priser på el är bränslepriser (framför allt kol och gas), men också utsläppsrätter för koldioxid. Handeln med utsläppsrätter är utformad för att göra det dyrare att generera el genom förbränning av fossila bränslen. Sådan produktion är idag ovanlig i Norden, men vanligare i resten av Europa. På grund av att det europeiska elnätet är sammankopplat påverkar därför även dessa produktionsanläggningar ibland elpriserna i Sverige.

Efterfrågan på el

Efterfrågan på el styrs av konsumtion, exempelvis från privata hushåll, industrin, näringslivet och transportsektorn.
På kort sikt kan exempelvis temperatur påverka priset. Under kalla vinterdagar då hushållen använder mer el till uppvärmning är priset ofta högre än under milda vårdagar.
En stigande grad av elektrifiering i Sverige kan ge en ökad efterfrågan på el framöver om konsumtionen ökar. Detta kan ses som en faktor som påverkar priset på längre sikt. I Sverige ser vi en utveckling där industrin, exempelvis stålproduktionen, blir alltmer elektrifierad.

Priset för slutkunden

I denna artikel har Ei fokuserat på elpriset på grossistmarknaden och inte på vad det kostar att förbruka el som elanvändare (slutkunden). Priset på el för slutkunden påverkas av i huvudsak tre faktorer: Den använda elen (elhandelsavtalet), kostnaden för överföring av el (elnätsavgift) samt skatter.

Läs hela texten hos Energimarknadsinspektionen här >>

Här kan du jämföra ditt elavtal och se om du kan få ner din elkostnad: Jämför el där du bor >>

Läst klart? Dags att jämföra elavtal!

Ange ditt postnummer nedan så hittar vi det bästa avtalet för dig!

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.


Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

De tre vanligaste felen vid målsättning

2 minuters läsning

Tre vanliga fel vi gör vid målsättning: Vi har ingen deadline när målet skall vara uppnått   Vi inser inte att vårt slutmål ofta består av många delmål   Vi har ingen tydlig och genomtänkt plan på hu...

Föregående artikel