Inflationen sjönk - men ändå inte. Vad betyder siffrorna? Och vad händer med våra bolån?

Vad är inflation och hur mäts den?

Inflation är enkelt förklarat en prisökning på varor och tjänster som innebär att våra pengar blir mindre värda. Inflationen mäts genom att man beräknar och jämför hur mycket konsumentprisindex (KPI) har gått upp under en 12-månadersperiod. Varje månad tar Statistiska Centralbyrån fram siffror på hur priserna på en korg av varor och tjänster utvecklas och det är detta som sammanfattas i konsumentprisindex.

Ett annat mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån.

Ett tredje mått är KPIF-EX som är Konsumentprisindex med fast ränta rensat för energipriser. I och med att energipriserna har stigit kraftigt och också varierar mycket månad till månad har denna siffra blivit mer intressant på senaste tiden.

Så vad sa siffrorna vi fick i måndags?

KPI sjönk från 12,3 % i december till 11,7 % i januari och KPIF sjönk från 10,2 % i december till 9,3 % i januari. Goda nyheter eftersom hög inflation är skadligt för Sveriges ekonomi. Mindre goda nyheter är att KPIF-EX ökade från 8,4 % i december till 8,7 % i januari. Det betyder att den underliggande inflationen fortsätter att stiga. Vi har alltså fortfarande en generell bred prisuppgång som inte kan förklaras enbart av variationen i elpriserna.

Vilka varor har ökat mest i pris?

Enligt Statistiska Centralbyrån ser det ut såhär:

• Oljor och fetter + 36,8 %
• Mjölk, ost och ägg + 31,26 %
• Kaffe, te och kakao +29,1 %
• Egnahem, nyttjande av bostaden +28,94 %
• Fisk +22,28 %
• El +21,07 %
• El och bränsle +20,85 %
• Livsmedel +20,38 %
• Bröd och övriga spannmålsprodukter +20,04 %
• Paketresor +18,95 %

Vad betyder detta för våra bolån?

Den 9 februari i år höjde Riksbanken styrräntan från 2,50 % till 3 % och bankerna var inte sena att höja räntan på våra rörliga bolån.

• Nordea höjde räntan med 0,5 procentenheter till 5,14 procent
• SEB höjde räntan med 0,4 procentenheter till 4,99 procent
• Handelsbanken höjde med 0,35 procentenheter till 4,94 procent
• Swedbank höjde med 0,5 procentenheter till 5,14 procent.

Även de mindre bankerna har höjt räntan men generellt med mindre än storbankerna. Listräntorna ligger idag på mellan 3,55 % och 5,14 %. I januari låg snitträntan, den ränta som nya kunder i genomsnitt fick betala för ett rörligt lån, på 3,52 procent. Snitträntan kan förväntas röra sig mot 4 procent nu under våren. Det betyder att ett lån på en miljon kommer att kosta runt 3 300 kronor i månaden. För ett år sedan när snitträntan låg på 1,32 procent kostade samma lån 1 100 kronor. Tre gånger så mycket.

Måndagens inflationssiffra, med en stigande underliggande inflation, ger enligt experter Riksbanken incitament att höja styrräntan ytterligare i april. Med hur mycket och om det är sista höjningen för denna gång är svårt att veta.

Jag gästade podden Aftonbladet Daily häromdagen och pratade om hur vi som konsumenter ska klara hushållsekonomin framåt. Vill du lyssna så hittar du den här: Räntepaniken