Mental bokföring – därför behandlar vi skatteåterbäringen annorlunda än lönen

Varför känns skatteåterbäringen som "gratis pengar", medan lönen går till räkningar? Svaret ligger i hur våra hjärnor hanterar pengar, inte logiskt, utan känslomässigt. Ett fenomen som påverkar allt från sparande till hur vi betalar av lån.

Mental bokföring, eller mental accounting, är ett begrepp från beteendeekonomin som förklarar varför vi inte ser alla pengar som lika. Istället delar vi mentalt upp våra pengar i olika ”konton” beroende på var de kommer ifrån eller vad vi tycker att de är till för. Vi behandlar exakt samma summa pengar på olika sätt beroende på kontext.

Forskning: Vi spenderar gåvor annorlunda än lön

Begreppet mental bokföring myntades av Richard Thaler, en av beteendeekonomins förgrundsgestalter och mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2017. I ett känt experiment delade han ut samma summa till två grupper. Den ena fick pengarna som gåva, den andra tjänade dem genom arbete. Trots att summan var densamma lade gruppen som fått pengarna i present mer på nöjen, medan den andra gruppen använde dem på ett mer eftertänksamt sätt.

Samma mönster syns i vår vardag

Vi gör likadant i verkligheten. Skatteåterbäring och vinster från spel eller aktier upplevs som ”extra” pengar och går ofta till resor, nöjen eller shopping. Lönen, däremot, används oftare till fasta kostnader, räkningar och sparande. Samma känslostyrning påverkar hur vi hanterar våra skulder. Många väljer att betala av studielånet, trots att det har låg ränta, samtidigt som de låter privatlån och bolån ligga kvar. Andra behåller pengar på sparkonto med låg ränta, samtidigt som de betalar höga räntor på konsumtionslån. Det är inte logiskt, men det känns bra.

En hjärna formad för överlevnad, inte ekonomi

Att vi delar upp pengar på det här sättet är inte bara ett tankefel, det är ett arv från evolutionen. Vår hjärna är formad för att fatta snabba beslut i en osäker värld, där det kunde löna sig att använda tillfälliga resurser direkt. Det förklarar varför vi ser exempelvis en skatteåterbäring som något att ”passa på att använda”. Ekonomiskt kloka beslut i dag kräver däremot abstrakt tänkande, som att räkna på räntor och tänka långsiktigt. Men vi tenderar fortfarande att välja det som känns konkret och tryggt, som att bli av med ett lån, snarare än det som är mest lönsamt i längden.

Genom att förstå hur vi omedvetet delar upp pengar kan vi fatta smartare beslut som gynnar hela ekonomin, inte bara känslan i stunden. Så nästa gång du får en klumpsumma: fråga dig inte vad som känns bäst, utan vad som är smartast.

Detta är en krönika publicerad hos Omni Ekonomi 15 juni 2025