Pratar du engelska är du sämre på att spara!

christina_sahlberg
Christina Sahlberg
Spara pengar /
3 minuters läsning
Pratar du engelska är du sämre på att spara!

Är det verkligen möjligt tänkte jag när jag satte mig i solen (när den till slut valde att titta fram) för att lyssna på Ted talk ”The money paradox”.


Jag är barnsligt intresserad av beteendevetenskap i allmänhet och beteendevetenskap när det kommer till hur vi hanterar pengar i synnerhet. Och det är inte svårt att se att vi inte är speciellt bra på att hantera pengar. Om och om igen skapar vi bubblor, bygger upp komplexa finansiella system som fallerar, lånar för mycket pengar som vi inte kan betala tillbaka och konstruerar ytterst komplicerade sparprodukter som ingen förstår och som ingen tjänar på – ja förutom de som skapar dem.

Personer som talar språk som skiljer tydligt mellan dåtid, nutid och framtid sparar mindre

Keith Chen, beteendeekonom vid UCLA, forskar om hur vi tar beslut om saker som händer långt fram i framtiden. Keith har studerat människors sparbeteende under en lång tid och funnit att det skiljer betydligt mellan olika länder. Invånarna i vissa länder sparar betydligt mer än invånarna i andra länder. Och en ledtråd är språket.

Tiden gör ständigt intrång i språket i ”Futured languages”

I vissa språk, t.ex. engelska och grekiskan (man kallar dem Futured languages) så delar man upp tiden grammatiskt tydligt. I engelskan säger man t.ex. ”It is raining” och ”It will rain tomorrow”. Språket skiljer tydligt på tiden och när man talar så avskiljs framtiden från nutiden och framtiden behandlas som om den är något markant annorlunda än nutiden.

I andra språk, t.ex. Kinesiska, Japanska och skandinaviska språk (Futureless languages) så gör man grammatiskt ingen stor skillnad mellan nutid och framtid. I Kina är det enligt Keith helt normalt att säga motsvarande: ”Yesterday it rain, today it rain and tomorrow it rain”.

Så hur kan det språk vi talar påverka hur vi sparar?

Hypotesen: För de språk där man gör en stor skillnad mellan idag och framtiden, känns framtiden mer avlägsen – och det känns mindre viktigt att spara just nu.

För de språk som pratar om nutid och framtid på ett liknande sätt känns framtiden mindre distanserad och nära, vilket gör att vi sparar mer.

Keith med kollegor testade denna hypotes genom att samla in tusentals data från personer i samma land som talade olika språk. Man kontrollerade för familjestorlek, ålder, utbildning, inkomst med mer. Resultatet: De som pratade ett ”Futureless language” (t.ex. Kinesiska) var 30 procent mer benägna att ha sparat inom ett visst givet år. Och när de gick i pension hade de sparat 25 procent mer än de med ett ”Futured language”.

Det omvända funkar också – rökning och kondomanvändning

För att ta forskningen ett steg längre tittade Keith med kollegor på rökning. De såg på rökning som något som är tvärt om från att spara. Om spara till pensionen är ”smärta idag för framtida njutning” så kan man se rökning som ”njutning idag för smärta imorgon”. Och då borde vi hitta motsatt effekt. Och mycket riktigt.

20-24 procent av den undersökta gruppen var mindre benägna att röka inom ett visst givet år om de talade ett ”Futureless language”. De var också 13-17 procent mindre benägna att vara överviktiga och 21 procent mer benägna än de i den andra gruppen att ha använt kondom senaste gången de hade sex.

Lösningen – alla börjar prata finska?

Keith avslutade sitt TED talk med att säga att lösningen på detta inte är att alla börjar prata finska. Han menar dock att om vi kan förstå varför vi tillåter subtila saker påverka vårt beslutsfattande så kommer det att resultera i att vi hittar verktyg som hjälper oss att bli bättre förvaltare av vår egen framtid.


 

Christina Sahlberg, author

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom på Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken "Fixa din privatekonomi: smarta lifehacks för mer pengar och ett rikare liv" på Roos & Tegnérs bokförlag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi - till din brevlåda - varje vecka.

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna


Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Nya lagar som påverkar din plånbok börjar gälla snart

1 minuts läsning

Höjd a-kassa Från och med den sjunde september höjs taket i A-kassan från 680 kronor till 910 kronor per dag de första 100 dagarna. Från dag 101 blir ersättningen 760 kronor per dag. Grundersättningen höjs också från 320 kronor till...

Föregående artikel