Regret aversion: Psykologin bakom varför vi skjuter upp smarta beslut

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
Klocka 2 minuters läsning
Regret aversion: Psykologin bakom varför vi skjuter upp smarta beslut

Vi vill alla fatta kloka beslut men rädslan för att ångra oss gör att vi ibland skjuter upp, undviker risker eller håller fast vid status quo. Den här psykologiska fällan kallas regret aversion och den kan kosta oss både pengar och möjligheter.

Vad innebär regret aversion?

Regret aversion innebär att vi undviker beslut som riskerar att leda till ånger, även när alternativen kan ge ett bättre resultat. I praktiken betyder det att vi hellre väljer det säkra – eller inget alls – bara för att slippa känslan av att ha gjort ett misstag.

Exempel:

Du låter bli att byta fond – tänk om den nya går sämre? Du investerar inte på börsen – tänk om den faller? Du binder inte ditt bolån – tänk om räntan sjunker?

När ånger väger tyngre än logik

Redan 1982 visade forskarna Loomes och Sugden att människor inte bara vill maximera nytta, de vill undvika framtida ånger. I ett experiment fick deltagarna välja mellan ett lotteri (50 % chans att vinna 100 kr) och en säker vinst på 45 kr. Trots att lotteriet gav högre förväntad avkastning valde många den säkra vinsten.

Ett liknande mönster syns i investeringar. Många behåller dåliga aktier, inte för att de tror på dem, utan för att sälja skulle innebära att erkänna att de haft fel. Här samverkar regret aversion med förlustaversion – vår motvilja mot att realisera en förlust.

Ett beteende med djupa rötter

Rädslan för ånger är inte bara känslomässig, den är inbyggd i vår biologi. För våra förfäder kunde ett enda felbeslut, som att välja fel stig eller äta något okänt, få dödliga konsekvenser. Den som var försiktig hade större chans att överleva. Den här evolutionära försiktigheten lever kvar idag. Ett misslyckat fondval eller en förlorad ränteförhandling hotar inte vår överlevnad, men hjärnan reagerar ändå som om det vore liv eller död.

Ekonomiska konsekvenser

  • Du missar avkastning för att du är rädd att välja ”fel” fonder.
  • Du binder dig inte till bättre villkor eftersom det kanske blir ännu bättre senare.
  • Du skjuter upp ekonomiska beslut som egentligen borde tas idag.

I längden kan detta betyda förlorade inkomster, onödiga kostnader och uteblivna möjligheter.

Så bryter du mönstret

Att övervinna regret aversion handlar inte om att bli orädd, utan om att fatta mer medvetna beslut:

  1. Acceptera att ånger är en del av livet. Alla beslut innebär osäkerhet.
  2. Fokusera på processen, inte bara på resultatet. Ett välgrundat beslut är bra även om utfallet inte blir perfekt.
  3. Börja smått. Testa med mindre belopp eller kortare bindningstider för att minska tröskeln.


Detta är en krönika från Omni Ekonomi 17 augusti 2025

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och fyra år senare blev hon nominerad till Årets Sparprofil. Christina är dessutom författare till fyra olika böcker om privatekonomi.

Spartips för dig och din plånbok

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Skriv din e-postadress här
Check cirkel

Info

Läs vidare

Nästa artikel

De rörliga snitträntorna har sjunkit med 0,23 procentenheter i snitt efter Riksbankens senaste sänkning i juni

Klocka 1 minuts läsning

När bankerna nu redovisat sina snitträntor för juli är det tydligt att Riksbankens sänkning av styrräntan i juni har fått effekt. Sedan sänkningen med 0,25 procentenheter i juni har de rörliga snitträntorna (3 månader) sjunkit med i snitt 0...

Föregående artikel
Riksbanken: Styrräntan kvar på 2 procent
Klocka 2 minuters läsning