Så lurar hjärnan dig att betala för mycket

”Jaha, där försvann ännu några hundralappar till bilförsäkringen”, muttrar du när du öppnar internetbanken. Du hinner tänka ”nu ska jag verkligen jämföra alternativ” men i samma stund ropar barnen från vardagsrummet att legot rasat. Dagen går, livet fortsätter och försäkringen får vara som den är. Ett år senare är allt oförändrat, förutom att du betalat tusenlappar i onödan. Det är status quo-effekten i arbete.

Status quo-effekten, eller default bias, är en psykologisk fälla som gör att vi hellre håller fast vid det vi redan har än att aktivt välja något nytt, även när alternativen är bättre. Det handlar inte om lathet, utan om en mekanism djupt inbyggd i vårt beslutsfattande. Vi ogillar förändring, särskilt när valen känns osäkra. Därför nöjer vi oss ofta med det förvalda: en pensionsfond från staten, ett bankpaket som ”verkar bra nog” eller en försäkring som får rulla vidare.

Ett av de tydligaste exemplen på status quo är pensionssparande. I länder där arbetsgivare automatiskt anmäler sina anställda till tjänstepension, och den som inte vill måste välja bort det, sparar över 90 procent till sin pension. I länder där man själv aktivt måste kryssa i att man vill vara med ligger deltagandet betydligt lägre - runt 30 procent. Omfattande studier från både USA och Storbritannien visar på den starka effekten av automatiserad anslutning. 

Våra hjärnor älskar att inte välja. Ur ett evolutionärt perspektiv är det logiskt. För våra förfäder var det ofta tryggare att hålla fast vid det man visste fungerade än att riskera det okända. Att experimentera för mycket med mat, miljö eller relationer kunde få allvarliga konsekvenser. Resultatet är en hjärna som fortfarande kopplar det bekanta till trygghet, även när det i dag innebär onödiga kostnader.

Så kostar status quo-effekten dig pengar:

• Du betalar höga bolåneräntor eller dyra försäkringar, bara för att du inte är aktiv och/eller byter.
   
• Du låter pengar ligga kvar på sparkonton utan ränta, trots bättre alternativ.
   
• Du behåller en pensionsfond med höga avgifter som långsamt äter upp din framtida avkastning.

Motmedlet är enkelt: bli medveten. När du ser fällan kan du undvika den.

• Fråga dig: ”Är detta verkligen det bästa alternativet för mig?”
   
• Använd jämförelsetjänster, checklistor och digitala verktyg.
   
• Sätt en årlig kalenderpåminnelse eller bjud in din vän till en ekonomifika: ”Gå igenom avtal och abonnemang.”

Det kan kännas som ett litet steg. Men en timmes genomgång kan spara dig tusenlappar varje år. Status quo-effekten må vara stark, men med några enkla vanor kan du ta tillbaka kontrollen.

Detta är en krönika i Omni Ekonomi 22 februari