Så här får du koll på dina mediakostnader

Konsumentverket räknar med att kostnaden för medietjänster för ett hushåll är 2 343 kronor per månad. Det inkluderar t ex en prenumeration på dagstidning, TV-avgift, en musiktjänst och streamingtjänster. Men posten i beräkningarna för streamingtjänster är 80 kronor. Det, vill jag hävda, räcker inte långt för en vanlig barnfamilj idag. 

För när Game of Thrones senaste säsong släpps och någon i familjen vill ta del av det är det lätt hänt att en ny streamingtjänst måste läggas till befintliga prenumerationer. Och måhända finns det en spelintresserad ungdom i hemmet som vill ha en streamingtjänsten för dataspel? Kanske glömde den yngsta medlemmen i hemmet att det inte fanns något wi-fi på skolan och kontantkortet måste fyllas på igen? Och så där håller det på. Jag tror att de här kostnaderna lätt drar iväg. Här är ett exempel som jag tror kan överensstämma med verkligheten:
 

Utöver detta tillkommer all hårdvara och tillbehör som också ”måste” köpas. Speldatorer, mobiltelefoner, konsoller, gamingstolar, skärmar, hörlurar, mikrofoner.. Och vore det inte roligt med en apparat i hemmet som man kan fråga hur vädret blir imorgon eller styra belysningen med?

Många av de här utgifterna kan numera anses ingå i det som kallas skäliga levnadskostnader. Jag tror dock att familjer då och då ska summera och fundera över de teknik- och mediakostnader man har. Här är fem kontrollfrågor för bättre kontroll över mediakostnaden: 

1. Används alla abonnemang som ni betalar för regelbundet?
    
2. Vilka kostnader ska ni som föräldrar stå för och vad ska barnen själva bidra till med exempelvis veckopengen?
    
3. Skaffar du en streamingtjänst för att se en specifik serie, glöm inte att säga upp abonnemanget när du sett klart serien. Och provar du en gratismånad, tänk på att vissa serier bara sänds med ett avsnitt i veckan.
    
4. Är det nödvändigt att vara en ”early adopter” av t ex ny smart teknik i hemmet eller kan ni vänta tills priserna sjunker?
    
5. Sparar vi till en buffert för utgifter av det här slaget eller riskerar vi att hamna i dyra avbetalningar hos elektronikkedjorna? Medvetenhet och ifrågasättande av kostnader är som vanligt nyckeln till en bättre privatekonomi.