Vad är det som egentligen påverkar boräntorna?

Vi frågade Tor Borg, chefsekonom på SBAB, några frågor för att klargöra hur det fungerar.

Hur påverkar reporäntan boräntorna? Är det endast indirekt via marknadsräntorna?
Reporäntan har en direkt påverkan på den allra kortaste marknadsräntan, dagslåneräntan. Övriga marknadsräntor påverkas genom att marknadsaktörernas förväntningar på hur dagslåneräntan ska utvecklas i framtiden. Så när en reporänteförändring är helt förväntad så blir det inte någon större reaktion i marknadsräntorna heller.

Det är på kreditmarknaden som bankerna lånar pengar för att kunna erbjuda bolån till oss kunder. Vad är kreditmarknaden?
En bank har tre kanaler för att finansiera sin utlåning. Först finns dess egna kapital. Sedan finns de pengar som hushåll och företag satt in på olika konton i banken.  Slutligen så finansierar banken sig genom att ge ut olika räntebärande värdepapper, t.ex. obligationer och certifikat, som köps av de som har pengar att placera och investera.

Lånar bankerna någonsin av Riksbanken för att kunna låna ut pengar till sina kunder?
Nej, Riksbankens in- och utlåningsfaciliteter används av bankerna för att utjämna dagliga över- eller underskott av likvida medel i banksystemet.

Lånar bankerna av varandra för att finansiera sina kunders bolån?
När bankerna lånar direkt av varandra handlar det oftast om att utjämna likviditetsflöden. Däremot har en bank en likviditetsreserv som kan placeras i andra bankers obligationer.

Marknadsräntan, dvs. den ränta bankerna får betala för att låna pengar på kreditmarknaden, rör sig hela tiden. Vad påverkar marknadsräntan?
Marknadsräntorna styrs till stor del av marknadsaktörernas förväntningar på framtiden. Förväntningar på tillväxt, inflation, Riksbankens styrränta, offentliga finanser och olika låntagares återbetalningsförmåga (kreditvärdighet) är exempel på faktorer som påverkar. Det finns också en stark koppling mellan räntemarknaden och andra finansiella marknader som börsen och valutamarknaden. Efterfrågan på räntebärande placeringar, som bland annat påverkas av sparandets storlek och vilka sparformer som efterfrågas, påverkar också. Slutligen kan också olika regleringar påverka räntenivåerna, både direkt och indirekt.

Vad är det som bankerna tar ställning till när de sätter sina boräntor (listräntor)?
I allmänhet utgår de från den finansieringskostnad de har och lägger på en marginal som ska täcka övriga kostnader (personal, IT, lokaler osv) och ge en viss vinst givet den risk som bolånet innebär. När det gäller listräntorna så finns det nog också ett visst mått av konkurrensspel i själva räntesättningen.

Enligt Villaägarnas Riksförbund gick 5-7 % av våra räntekostnader till bankernas vinst. Idag är det 25-30 %. Hur kommer det sig?
Om bankerna har samma avkastning per utlånad krona så blir det per automatik så att vinstens andel av boräntan blir högre när räntenivån sjunker. Ändrade myndighetskrav har medfört att finansieringskostnaderna är högre nu än tidigare. Men bolånemarginalerna har också stigit. Skillnaden mellan listräntor och finansieringskostnaderär högre numera. Till stor del tror jag dock att detta beror på att olika ”rabattsystem” tillämpas i högre grad numera.

Vill bankerna ha våra sparpengar nu när reporäntan är så låg eller kan de låna nästan gratis på marknaden? Har det hänt i historien att kunder får betala för att sätta in sina pengar på ett sparkonto?
Bankerna kommer alltid att vilja ha våra sparpengar, om inte annat så kan de vara bra att ha en regnig dag. Negativa räntor är inte så ovanligt som man kanske tror. Om alternativet till bankkonto är att ha pengar kontant så måste man komma ihåg att det finns både kostnader och risker förknippade med att förvara kontanter. Det är således inte otänkbart att många skulle kunna vara beredda att betala för att ”förvara” sina pengar på ett säkert ställe. I praktiken lär dock inte hushåll och företag få negativa räntor på sina konton, istället blir det någon form av avgift.


Tack Tor Borg för dina svar!