Vad är det som egentligen påverkar boräntorna?

Christina Sahlberg
Christina Sahlberg
3 minuters läsning
Vad är det som egentligen påverkar boräntorna?

Riksbanken sänkte reporäntan till 0 procent i måndags och nu följer bankerna efter och sänker bolånen. Samtidigt säger de att reporäntan inte spelar så stor roll utan att det är marknadsräntorna som styr. Hur hänger det ihop egentligen?


Vi frågade Tor Borg, chefsekonom på SBAB, några frågor för att klargöra hur det fungerar.

Hur påverkar reporäntan boräntorna? Är det endast indirekt via marknadsräntorna?
Reporäntan har en direkt påverkan på den allra kortaste marknadsräntan, dagslåneräntan. Övriga marknadsräntor påverkas genom att marknadsaktörernas förväntningar på hur dagslåneräntan ska utvecklas i framtiden. Så när en reporänteförändring är helt förväntad så blir det inte någon större reaktion i marknadsräntorna heller.

Det är på kreditmarknaden som bankerna lånar pengar för att kunna erbjuda bolån till oss kunder. Vad är kreditmarknaden?
En bank har tre kanaler för att finansiera sin utlåning. Först finns dess egna kapital. Sedan finns de pengar som hushåll och företag satt in på olika konton i banken.  Slutligen så finansierar banken sig genom att ge ut olika räntebärande värdepapper, t.ex. obligationer och certifikat, som köps av de som har pengar att placera och investera.

Lånar bankerna någonsin av Riksbanken för att kunna låna ut pengar till sina kunder?
Nej, Riksbankens in- och utlåningsfaciliteter används av bankerna för att utjämna dagliga över- eller underskott av likvida medel i banksystemet.

Lånar bankerna av varandra för att finansiera sina kunders bolån?
När bankerna lånar direkt av varandra handlar det oftast om att utjämna likviditetsflöden. Däremot har en bank en likviditetsreserv som kan placeras i andra bankers obligationer.

Marknadsräntan, dvs. den ränta bankerna får betala för att låna pengar på kreditmarknaden, rör sig hela tiden. Vad påverkar marknadsräntan?
Marknadsräntorna styrs till stor del av marknadsaktörernas förväntningar på framtiden. Förväntningar på tillväxt, inflation, Riksbankens styrränta, offentliga finanser och olika låntagares återbetalningsförmåga (kreditvärdighet) är exempel på faktorer som påverkar. Det finns också en stark koppling mellan räntemarknaden och andra finansiella marknader som börsen och valutamarknaden. Efterfrågan på räntebärande placeringar, som bland annat påverkas av sparandets storlek och vilka sparformer som efterfrågas, påverkar också. Slutligen kan också olika regleringar påverka räntenivåerna, både direkt och indirekt.

Vad är det som bankerna tar ställning till när de sätter sina boräntor (listräntor)?
I allmänhet utgår de från den finansieringskostnad de har och lägger på en marginal som ska täcka övriga kostnader (personal, IT, lokaler osv) och ge en viss vinst givet den risk som bolånet innebär. När det gäller listräntorna så finns det nog också ett visst mått av konkurrensspel i själva räntesättningen.

Enligt Villaägarnas Riksförbund gick 5-7 % av våra räntekostnader till bankernas vinst. Idag är det 25-30 %. Hur kommer det sig?
Om bankerna har samma avkastning per utlånad krona så blir det per automatik så att vinstens andel av boräntan blir högre när räntenivån sjunker. Ändrade myndighetskrav har medfört att finansieringskostnaderna är högre nu än tidigare. Men bolånemarginalerna har också stigit. Skillnaden mellan listräntor och finansieringskostnaderär högre numera. Till stor del tror jag dock att detta beror på att olika ”rabattsystem” tillämpas i högre grad numera.

Vill bankerna ha våra sparpengar nu när reporäntan är så låg eller kan de låna nästan gratis på marknaden? Har det hänt i historien att kunder får betala för att sätta in sina pengar på ett sparkonto?
Bankerna kommer alltid att vilja ha våra sparpengar, om inte annat så kan de vara bra att ha en regnig dag. Negativa räntor är inte så ovanligt som man kanske tror. Om alternativet till bankkonto är att ha pengar kontant så måste man komma ihåg att det finns både kostnader och risker förknippade med att förvara kontanter. Det är således inte otänkbart att många skulle kunna vara beredda att betala för att ”förvara” sina pengar på ett säkert ställe. I praktiken lär dock inte hushåll och företag få negativa räntor på sina konton, istället blir det någon form av avgift.


Tack Tor Borg för dina svar!

Christina Sahlberg

Om skribenten

Christina Sahlberg, Sparekonom Compricer

Christina Sahlberg är sparekonom på Compricer och expert inom privatekonomi. Hon har en masterexamen i ekonomi från Stockholms universitet och en bachelorexamen i psykologi från Swinburne University. Christina förekommer ofta som expert i media där hon svarar på olika privatekonomiska frågor.

År 2018 blev hon utnämnd till Årets Bankprofil och två år senare debuterade hon som författare med boken “Fixa din privatekonomi” på Bokförlaget Polaris. 2021 gav hon ut böckerna “Egen ekonomi” och "Ekonomikalendern" på samma förlag.

Prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev så får du tips och råd samt information om aktuella ämnen runt din privatekonomi. Varje vecka direkt till din e-post!

Vi har mottagit din anmälan till vårt nyhetsbrev. Du kan såklart avanmälan dig när du vill.

De senaste artiklarna

Visa alla artiklar

Relaterade artiklar


Läs vidare


Nästa artikel

Aktivt förvaltade fonder eller indexfonder. Väljer du rätt?

2 minuters läsning

Det är mer riskabelt att spara i aktivt förvaltade fonder Av de 39 Sverigefonder som finns att välja i PPM har Avanzas gratisfond presterat 7:e bäst och Nordnets ligger på 15:e plats, skriver Svenska Dagbladet. Avanza Zero har stigit med 68 procent de senaste fem &a...

Föregående artikel
Adress

Postadress:
Compricer AB
Luntmakargatan 18
111 37 Stockholm

Organisationsnummer:
556655-5727
Kundtjänst

Få personlig rådgivning av våra handläggare, helt kostnadsfritt!

Telefonnummer: 08 - 5000 2000
E-post: info@compricer.se

Öppettider: 09.00 - 18.00 (vardagar)
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Vi hjälper varje dag tusentals konsumenter att spara pengar genom att jämföra och byta leverantör inom exempelvis försäkringar, el och lån. Tjänsten är helt kostnadsfri för dig och vi hjälper även till via telefon om du önskar. Vi är registrerade som försäkringsdistributör hos Bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Du kan känna dig trygg med att använda våra tjänster.
Compricer har blivit utsedd till en av Sveriges 100 bästa sajter för åttonde gången (IDG)
Utsedd till en av Sveriges 100 bästa sajter för åttonde gången (IDG)